... i taget.
.
Kanske står jag inte riktigt lika mycket på barriärerna längre... taktiken är väl nu för tiden lite mer av att luta mig tillbaka och låta resultaten tala för sig själva... mycket beror faktiskt på att jag har utvecklat en allt större tro på mig själv med tiden och inte har så stort behov av att prova mina idéer i offentlighetens ljus... vilket kanske mer var en slags inre osäkerhet och ett sökande efter ett visst mått av bekräftelse... behovet av denna bekräftelse har som genom ett mirakel sakta minskat i takt med att min självkänsla vuxit... allt började med min drogfrihet... vinsten i att kunna ta ett beslut varje dag om att inte peta i mig några sinnesförändrande medel är stor... att kunna lita på mina egna beslut är väldigt stärkande för självkänslan.
.
En dag i taget har blivit många år... en ultimat bekräftelse av mig själv för mig själv.
.
Idag är det viktigare för mig att vara lycklig än att ha rätt.