Dagböcker...

... nu och då.
.
Min fru läste precis någonting på nätet som vi bägge skrattade gott åt... "minns ni när folk skrev dagböcker och blev förbannade över om någon läste dem"... "nu lägger man upp hela sina liv på nätet och blir förbannad när ingen läser det".
.
Det ligger mycket i det påståendet... visserligen så kanske inte allt som man läser på FB sant eftersom det skrivs så mycket skit där... det blir ju gärna lite svart eller vitt... antingen så skrivs det om hur fantastiskt livet är hela tiden eller så flippar man över totalt och tycker att allt är åt helvete... visst det läggs upp en hel del annat också... typ vad, när och hur man äter... och allt möjligt helt ointressant om ni frågar mig... inklistrade "kloka ord"... gulliga bilder på allt möjligt... och en och annan lite rolig film på hur människor trillar och slår sig... en hel del om att man är på jobbet, hemma, ute och reser, äter, tränar eller vad det nu kan vara... och jag undrar lite... skrev vi verkligen om allt detta i våra dagböcker... eller är jag annorlunda som skrev om hur jag mådde egentligen... för livet är ju inte svart eller vitt... många dagar är ju faktiskt rätt gråa och det händer inte så himla mycket mer än de vanliga rutinerna... några kallar detta för sinnesro... andra tycker mest att det är tråkigt... själv så gör jag mitt bästa för att hitta det stora i det lilla... och då kan ju en "tråkig dag" vara hur händelserik och rolig som helst.
.
Kanske skulle jag må bra av att börja skriva dagbok igen... om hur jag uppfattar min egen verklighet.
 

Kommentera inlägget här :