Rockstjärna...

... bestämde jag mig för att bli en gång för vääääääldigt länge sedan.

Vi slängde ihop ett band och fixade en replokal... det var på den tiden då jag fortfarande bodde i Göteborg... å jävlar vilka planer vi hade... Hollywood låg framför våra fötter... att jag inte hade några större musikaliska talanger bekymrade mig föga... för säkerhets skull tog jag plats som basist i det bandet... att spela bas kunde ju inte vara så svårt tänkte jag.

Vi höll på i några år... och hade t.o.m. ett namn på bandet... Pontus med punch hette vi... och vi skulle erövra världen *L*... det var iallafall så snacket gick när vi hade fått i oss tillräckligt med sprit och rökt några feta holkar... fan va bra vi tyckte att vi var då... det slutade ofta med en rejäl krogrunda där vi firade vår framgång i förskott... som rockstjärnor.

... bandet levde kvar när jag flyttade till Halmstad... och med en kille som kunde spela bas så fick de faktiskt några spelningar... jag kommer ihåg en av dessa... på ett 30-årskalas... och mycket droger... basisten gömde sig i några draperier på scenen... gitarristen stod med ryggen mot publiken... och de envisades med att spela eget material... någon form av brasseliansk hissmusik... det blev ingen större succé... komentarerna efter festen lär ungefär "bra fest men det var synd att bandet var så kass"...

... min "karriär" fortsatte med improviserade anfall av mig när det var något band som spelade på krogarna i Halmstad... beväpnad med ett munspel lyckades jag förstöra ett stort antal spelningar och blev konstigt nog inte såååå populär bland de lokala musikerna... något som jag inte kunde förstå...

... mitt munspelande fick ett abrupt slut då jag blev drogfri... nykterheten har sina sidor... munspel är för mig förknippat med att jag för att få det rätta svänget behövde vara snudd på medvetslös... ett tillstånd som jag sällan för att inte säga aldrig upplever drogfri.

Jag la min karriär som rockstjärna på hyllan när jag blev drogfri... visserligen så kunde det hända att jag fuskade lite på min...


... fiiiiina gitarr i min ensamhet... med parollen hellre än bra *L*.

Men nu är det ju som så att drömmar går ju i uppfyllelse när man är drogfri... fråga mig inte varför det är så... det ligger inte i min makt att svara på... huvudsaken är ju att jag vet det *L*.

Vi var några på mötet som började snacka lite om att sätta ihop ett band... å sagt och gjort... Frankie mus bildades... och var det något som skilde mot tiden i det förra bandet så var det att nu tränade vi också... sist hade det ju faktiskt mest varit snack *L*... ja ni vet... mycket snack och lite verkstad.

Denna gången blev jag gitarrist... och efter ett halvår så uppträdde vi live... på en uppbyggd scen bakom en skola i Halmstad... hela grejen hade ett namn som förpliktade... Woodstock... och där körde vi våra intränade covers iför en entusiastisk jublande publik på ca. 7 personer... en helt underbar utomhusspelning... solnedgång i havet... en bris i ansiktet... jag bara njööööööt...

... peppade av denna fantastiska upplevelse så gjorde vi ett gig till... denna gången lirade vi soul... på stortorget i Halmstad... för av en slump så hamnade jag i ett jippo som skulle fixas i Halmstad det året... en massa stålar skulle brännas i ett drogförebyggande projekt... och en av sakerna som skedde var att vi slängde upp värsta proffsscenen mitt på torget... det var bara Per Gessle som hade haft ett gig där tidigare... och jag blev ansvarig för att få fram band som skulle spela där under denna dag och kväll... gissa vilket band jag bokade först...

... de andra medlemmarna i bandet tyckte att det blev en katastrof... själv märkte jag inte så mycket av det... med en extremt ostämd gitarr och 25 meter sladd till den hoppade jag runt i ett par för korta kortbyxor helt övertygad om att jag helt plötsligt var en strålande gitarrist... vilket jag inte var... mina falska solo klingade ut över torget och överröstade resen av bandet... så min karriär som rockstjärna kanske dog just där den dagen... men fan...

... jag var en rockstjärna för en dag... inte illa... av en kille som spelar gitarr hellre än bra...

Kommentarer :

#1: monika

Ha-ha!! Ja, ibland får man inse sina begränsningar... ;)

skriven
#2: Anonym

Pontus med punch? nåt man kan hitta på youtube kanske? ska gensast söka...

skriven
#3: peter

Näää... på youtube lär du inte hitta dem L... tack å lov... men de gjorde faktiskt en demo för ett gäng år sedan... rätt okej faktiskt L...



va... begränsningar... jag förstår inte vad du menar L...



(((kram)))

peter

skriven
#4: Anonym

En liten fråga bara, hur bär man sig åt för att få 22 kommentarer på sin blogg.

skriven
#5: Henrik

Nej, nej... inte begränsningar... möjligheter...

alla musiker har väl historier om när allt gick fel... ostämt... rundgång... ingen medhörning...o.s.v.



För mig var det lite som tvärtom, min munspelskarriär "tog fart" när jag blev drogfri. Har spelat med det eminenta bandet Sky Blues Band från Minnesota i fyra år nu. Ett kristet och därmed drogfritt band, budskapet är enkelt, Gud älskar dig. Musiken är ganska traditionell blues, R&B och lite soul. Kruxet är att dom bara är här en vecka om året. Så jag har mycket tid över för andra projekt, blev nyss tillfrågad om att vara med på en inspelning i januari. Kan bli kul, har aldrig varit i en studio förut...



Kram Henrik

skriven
#6: naken Snigel

Själv fick man spela "gurka" i 7:an och blev då utslängd för att jag spelade helt fel!;))....Musiker är jag knappast;)

skriven
#7: naken Snigel

Blev även utslängd från kyrkokören vid 11-års ålder pga total avsaknad av sångröst;)

skriven
#8: peter

Ja kommenarer får jag ju av er... men tänk på att säkert hälften av dem är skrivna av mig själv... jag gillar denna biten av min blogg... lite som en träffpunkt under inläggen... och det är jag ruskigt tacksam för.



Så himla häftigt Henrik... bara det att fixa spela munspel nykter lyfter jag på hatten för L... men det är ju klart... du har säkert den nödvändiga musikaliska talangen L... studio... wooow L.



Å i våran lööööve-kör blir man inte utslängd L... gurka kanske kan vara ett inslag i den kööören L... musiker är vi alla i livets symfoni...



(((kram)))

peter

skriven

Kommentera inlägget här :