Min viktminskning...

... är en realitet.
.
Jag har ju under en tid gått ner en herrans massa kilo i vikt... som mest hade jag tappat nästan 12 kilo... och nu när jag fortfarande hoppas på att bli frisk så sitter jag och funderar på hur många av dessa kilo som jag vill gå upp igen... och om jag på fullt allvar tror att jag på något sätt kan kontrollera detta... för redan när jag blev rökfri och gick upp i vikt för typ första gången i mitt liv fick jag någon form av tanke på en idealvikt som skulle passa mig... att jag skulle väga ungefär 5 kilo mer än vad jag gör just nu.
.
En våg kan vara ett helt livsfarligt vapen som kan ta över mitt liv totalt.
.
Att jag överhuvudtaget intresserar mig för min egen vikt kan skrämma skiten ur mig... inte på det sätt som jag kanske borde just nu eftersom jag ju rasat i vikt och omedelbums säkert behöver få tillbaka några av dessa kilo... nej jag är mest orolig för att jag ska bli besatt av vågen... vilket jag kanske i.o.f.s. redan har blivit nu när jag väger mig varje dag och skriver in min vikt i en app i min telefon... herregud bara att skriva detta kändes ju helt skevt... för helt ärligt så tror jag på fullt allvar att en våg kan ta över våra liv... jag har sett det hända med många av mina medmänniskor och jag är inte dummare än att jag förstår att vikt är en miljardindustri där det finns mycket pengar att tjäna på människors... öhhh... nu höll jag på att skriva fåfänga men det är ju heller inte helt sant eftersom det ju finns massa människor som har allvarliga problem med sin egen vikt... båda övervikt och undervikt... i mitt fall kan jag kanske skriva fåfänga... eller egentligen så kanske det handlar om hälsan trots allt... att jag också mår bättre om jag väger lagom mycket.
.
En sak vet jag i alla fall... med säkerhet... och det är att jag inte blir lycklig av min vikt... men att jag kanske kommer att väga precis så mycket som jag ska väga den dagen då jag väljer att vara lycklig... för jag har lärt mig att min hälsa är ett resultat av hur jag behandlar mig själv... och om jag bestämmer mig för att jag är en vacker och värdefull kille som duger precis som den jag är så kommer jag att behandla mig själv shysst... äta det jag behöver äta... röra på min kropp bara för att den mår bra av det... och tar jag hand om mig själv på ett kärleksfullt sätt så kommer för det mesta min hälsa som ett brev på posten... möjligtvis med ett liten undantag om man har en ineboende parasit... men då får man ju gå till doktorn... eller hur?

Kommentera inlägget här :