.
Jag har klagat på sätet i min bil... TV-soffan... och mina vanliga pinnstolar... även min säng innan jag fattade att jag inte hade ont i ryggen... utan ont i njurarna... att jag skulle kunna ha ont i något inre organ fanns bara inte på kartan... ja jävlar... kanske dax att vänja sig vid lite mer udda krämpor nu när jag blivit lite äldre... tidigare i mitt liv har det ju mest varit när jag fått stryk eller varit med om en olycka som det gjort ont... skador på mina inre organ har jag förskonats från... vilket jag naturligtvis inte har tänkt en endaste tacksam tanke över... jag är tyvärr sällan tacksam över saker och ting som jag tar för givet... som typ en fungerande kropp... det är först när den går sönder som jag ägnar den (min kropp) någon speciell tanke.
.
Jag oroar mig ganska sällan för min egen fysiska hälsa fast jag känner mitt åldrande.
.
Och nu har jag ont i mina njurar... lever... och hjärta... och jag skulle ljuga om jag inte erkänner att det kan göra mig en liten pytteliten smula orolig... inte så mycket men lite grann... nu tror jag väl inte att det är någon större fara med mig utan att jag bara lider av lite sviter från mitt äventyr med min parasit... och jag tror inte så mycket på att leva med katastroftankar... av den enkla anledningen att det mesta jag någonsin oroat mig för faktiskt aldrig har hänt.