.
Efter en underbar avslutning och början på det nya året på en strand i månljuset nere i Indonesien med kvinnan i mitt liv så fortsätter denna underbara resa... Idag så är det sista dagen på Gili Air och det är lite motvilligt vi lämnar ön för denna gången... Här skulle vi lätt kunnat bli kvar resten av tiden... För visst är det underbart att leva i ett paradis där tiden verkar stå stilla... I allt ingenting finns bara ett närvarande nu... Och om jag skulle vilja gett något nyårslöfte så skulle det väl vara just detta... Att leva i nuet och ta dan lite som den kommer... Inga måsten, inga krav... Bara vara.
.
Gili Air är verkligen magiskt...
.
Visst byggs det massor här just nu... Och visst finns det en oro på ön att det byggs för mycket... Säkert helt berättigad eftersom det är en väldigt liten ö... Det vore ju katastrof om öborna bygger bort charmen... Det är ju just de lokala människorna som gör denna ö så unik... Deras lugn och vänlighet... Alltid ett leende... Bara kärlek... Vi har så mycket att lära av dessa människor.
.
Träffade en ung kille igår som har tillbringat halva sitt år här i en massa år... Hur han bara kunde göra ingenting och trivas så mycket med det... Han hyr ett hus här varje år och trivs ypperligt med det... Sen åken han hem och jobbar röven av sig ett halvår för att ha råd att åka tillbaka och göra samma sak... År efter år... Men även han var lite orolig för att det byggs så mycket... Han var rädd om sitt paradis och jag förstår honom.
.
Men i morgon åker vi härifrån ut på nya äventyr... Tillbaka till Sanur... Hyra moppe och ta oss till norra Bali... De svarta stränderna lockar... Och vi tar det som det kommer... För nu har vi landat... Går långsamt och bara är... Här och nu... I kärlek.