Rädslan...

... för terrordåd.
.
Det är ju helt sinnesjukt men går inte heller att blunda för... terroristerna har lyckats med att skrämma upp en hel värld med sina avskyvärda handlingar... och jag kan känna rädsla för vad som håller på att hända... inte så mycket för att bli sprängd i luften av en självmordsbombare eller nedskjuten på gatan... min rädsla handlar mer om vad denna rädsla kan göra med oss... för hur det än är så är ju rädslan den raka motsatsen till kärlek... och sett ur den synvinklen så är ju dessa terrorhandlingar en direkt attack mot allt vad kärleken står för... och en värld utan kärlek vill inte jag leva i.
.
Jag tänker forsätta att dela ut kramar och sprida kärlek så gott jag kan... för jag tror att det behövs.
 

Kommentera inlägget här :