... var jag på idag.
Och inte nog med det... jag var också en av de inbjudna talarna... vi var sex stycken.
Jag har en viss vana av det här... det kan jag med en gång säga inte var något som jag hade det minsta nytta av idag... nä tvärtom så var det nog mest jobbigt att det var så... kanske... eller... ja jag vet fan inte...
... vet bara att jag kan betydligt bättre än vad jag levererade idag... och att... ja så kan det va *L*.
Jobbar ju med det här... stå på scen och föreläsa... och det hjälper mig inte ett endaste dugg... för det är inte samma sak... inte ens i närheten... så idag så ville jag förmedla att jag minsann är en allvarlig kille som är jätteseriös... så istället för att vara rolig och underhållande så var jag nog rätt... tråkig...
... synd... att allvarlig så lätt blir... tråkig.
Men helt ärligt... lite skoj var det allt att vara tråkig *L*... fast det kanske fanns några som tyckte att jag var väääääääldigt högfärdig med min fiiiiina högfärdshosta *L*...
... jävla flimmerhår...
Flimmerhår...
... har jag upptäckt... i mig själv.
Det känns ungefär som att jag har svalt en katt eller nåt... det växer alltså hår inne i mig nu... herregud...
... jag finns inuti i mig själv... också... på riktigt.
Ja det händer skitflippade grejer nu när jag är rökfri... ta bara en sån sak som at det finns mer av mig... troligtvis allt håret inne i mig själv... flimmerhår... vad ska det vara bra för?
Känns mest jobbigt tycker jag... som att hela tiden ha något som irriterar i halsen... och jag går mest och harklar mig... något som irriterar mig en smula dessa dagar... imorgon är det tänkt att jag ska tala på ett talarmöte i Helsingborg... hur skoj är det att lyssna på harklingar?
Kan man harkla sig förnuftigt?
Hur blir man av med sina flimmerhår utan att börja röka igen?
Det känns ungefär som att jag har svalt en katt eller nåt... det växer alltså hår inne i mig nu... herregud...
... jag finns inuti i mig själv... också... på riktigt.
Ja det händer skitflippade grejer nu när jag är rökfri... ta bara en sån sak som at det finns mer av mig... troligtvis allt håret inne i mig själv... flimmerhår... vad ska det vara bra för?
Känns mest jobbigt tycker jag... som att hela tiden ha något som irriterar i halsen... och jag går mest och harklar mig... något som irriterar mig en smula dessa dagar... imorgon är det tänkt att jag ska tala på ett talarmöte i Helsingborg... hur skoj är det att lyssna på harklingar?
Kan man harkla sig förnuftigt?
Hur blir man av med sina flimmerhår utan att börja röka igen?
Det viktigaste först...
... har jag ju lärt mig.
Och det viktigaste för mig denna dagen var faktiskt ett besök hos min tandläkare... för att gå omkring att ha tandvärk är inget som gör någon glad... eller skapar bättre förutsättningar att behålla hus å sånt... nä det viktigaste för mig idag var ta mig fan ett akutbesök hos tandläkaren...
... och vi var helt överens... tandläkaren och jag...
... mer piller... pencilin.
Det kommer att ta några dagar sen kommer jag förhoppningsvis att slippa tandvärken... och få betydligt bättre förutsättningar för att leva överhuvudtaget *L*... för finns det något som kan få mig ur balans så är det tandvärk... och tydligen fogden också märkte jag nu när de ska kolla om mitt hus ska säljas... och det är åtminstone en sak för mycket att brottas med...
... har ju faktiskt lärt mig en massa bra grejer i min drogfrihet... som att ta en sak i taget... och att ta det viktigaste först... så det känns som om jag gjort rätt idag... tagit del av lösningen istället för problemet...
Jag har faktiskt skickat iväg en förfrågan också... för att få full koll på hur mycket pengar jag har i skulder... en bra förutsättning för att se mig om efter en lösning på mitt problem... och en sak som jag reflekterade över idag var hur jag ser på fogden... de är inte mina fiender... nä fogdens jobb är att få människor som mig att betala sina skulder... det är ju faktiskt jag själv som skapat min situation...
... det känns bra att ha den insikten... ja det känns som om jag tillfrisknar *L*... till slut...
Och det viktigaste för mig denna dagen var faktiskt ett besök hos min tandläkare... för att gå omkring att ha tandvärk är inget som gör någon glad... eller skapar bättre förutsättningar att behålla hus å sånt... nä det viktigaste för mig idag var ta mig fan ett akutbesök hos tandläkaren...
... och vi var helt överens... tandläkaren och jag...
... mer piller... pencilin.
Det kommer att ta några dagar sen kommer jag förhoppningsvis att slippa tandvärken... och få betydligt bättre förutsättningar för att leva överhuvudtaget *L*... för finns det något som kan få mig ur balans så är det tandvärk... och tydligen fogden också märkte jag nu när de ska kolla om mitt hus ska säljas... och det är åtminstone en sak för mycket att brottas med...
... har ju faktiskt lärt mig en massa bra grejer i min drogfrihet... som att ta en sak i taget... och att ta det viktigaste först... så det känns som om jag gjort rätt idag... tagit del av lösningen istället för problemet...
Jag har faktiskt skickat iväg en förfrågan också... för att få full koll på hur mycket pengar jag har i skulder... en bra förutsättning för att se mig om efter en lösning på mitt problem... och en sak som jag reflekterade över idag var hur jag ser på fogden... de är inte mina fiender... nä fogdens jobb är att få människor som mig att betala sina skulder... det är ju faktiskt jag själv som skapat min situation...
... det känns bra att ha den insikten... ja det känns som om jag tillfrisknar *L*... till slut...
Oro...
... är en jävligt jobbig känsla.
Och jag vet massor... som att ungefär 90% av det som jag oroar mig för aldrig händer... någonsin.
Ändå så kommer den över mig idag... oron... och den finns inte i mitt huvud utan bor i magen på mig... visst gör den sitt bästa för att flytta in mellan öronen på mig... och den låter mig inte slappna av... nä nu har den ju chansen... oron.
Och jag är inte dummare än att jag fattar vad det är frågan om... att det är min MP (missbrukarpersonlighet) som gör allt som står i dens makt för att vinna mark i mitt inre... jag vet att oro är en återfallssignal om jag inte ser upp... att en inre oro kan utvecklas till en riktig katastrof om jag inte är på min vakt... så jag använder mig av mina livlinor... jag pratar med mina vänner... jag lägger inte locket på min oro... den är inte hemlig.
Min oro är befogad... det är inte konstigt att jag blir orolig... fogden ska komma och se om mitt hus kan säljas för att betala mina skulder... det är okej... det är sånt fogden jobbar med... det är ju faktiskt deras uppgift *L*.
Jag tror att hon förstod att jag var rädd... för det sa jag åt henne... jag har bott här ute i skogen i typ 27 år eller nåt... tacka fan att jag känner mig orolig för vad som ska hända... här ute i mitt hus känner jag mig trygg...
... men än så länge så har jag inga drogsug... situationen är obekväm... jag gillar inte klumpen i magen... men jag har inga drogsug... bara oro... och det behöver jag skriva om... om och om igen... så att jag får kontakt med mitt förstånd... som säger åt mig att jag inte behöver vara orolig... för så är det...
... så länge jag följer denna vägen har jag inget att vara rädd för...
Och jag vet massor... som att ungefär 90% av det som jag oroar mig för aldrig händer... någonsin.
Ändå så kommer den över mig idag... oron... och den finns inte i mitt huvud utan bor i magen på mig... visst gör den sitt bästa för att flytta in mellan öronen på mig... och den låter mig inte slappna av... nä nu har den ju chansen... oron.
Och jag är inte dummare än att jag fattar vad det är frågan om... att det är min MP (missbrukarpersonlighet) som gör allt som står i dens makt för att vinna mark i mitt inre... jag vet att oro är en återfallssignal om jag inte ser upp... att en inre oro kan utvecklas till en riktig katastrof om jag inte är på min vakt... så jag använder mig av mina livlinor... jag pratar med mina vänner... jag lägger inte locket på min oro... den är inte hemlig.
Min oro är befogad... det är inte konstigt att jag blir orolig... fogden ska komma och se om mitt hus kan säljas för att betala mina skulder... det är okej... det är sånt fogden jobbar med... det är ju faktiskt deras uppgift *L*.
Jag tror att hon förstod att jag var rädd... för det sa jag åt henne... jag har bott här ute i skogen i typ 27 år eller nåt... tacka fan att jag känner mig orolig för vad som ska hända... här ute i mitt hus känner jag mig trygg...
... men än så länge så har jag inga drogsug... situationen är obekväm... jag gillar inte klumpen i magen... men jag har inga drogsug... bara oro... och det behöver jag skriva om... om och om igen... så att jag får kontakt med mitt förstånd... som säger åt mig att jag inte behöver vara orolig... för så är det...
... så länge jag följer denna vägen har jag inget att vara rädd för...
Vänner...
... kom jag att tänka på...
... det kom liksom upp på tapeten... och jag började fundera lite på mina vänner... jag har jättefina vänner... en hel drös med mer eller mindre bekanta som jag träffat sedan jag blev drogfri... underbara människor som jag vågat slappna av tillsammans med... och jag känner väääääääldigt många människor.
Å så tänkte jag vidare... hur många är det som känner mig... egentligen?
Hur bra är jag på att släppa in människor i mitt liv... det har ju varit lite si och så med den förmågan genom åren kan jag ju villigt erkänna... nä jag har levt större delen av mitt liv efter devisen "ensam är stark"... och "var alltid på din vakt"... du kommer att bli blåst... alltid.
Och så är det ju inte längre... nä det är mycket som har ändrat sig sedan jag blev drogfri... ojojoj... ja det är typ tvärtom på massa grejer... till en början var det väldigt viktigt för mig att vara omtyckt... och det blev ju såååå fel då... om jag hade 10 människor omkring mig och en av dessa tyckte att jag var en idiot... då sket jag i alla de andra 9 som gillade mig som den jag var... och la all min uppmärksamhet på den som inte gillade mig... och försökte få den att ändra sig... haja vad sinnessjukt... det enda resultatet var ju att jag struntade i mina vänner som tyckte om mig och bara brydde mig om de som tyckte att jag var en idiot... smart va?
Så gör jag inte längre... idag så väljer jag vem jag vill ha som vän... och jag lyssnar på min magkänsla... bryr mig inte ett dugg (detta är en liten överdrift för att jag vill vara tydlig och fortfarande inte helt sant... än *L*) om de som inte tycker om mig...
... belöningen av att jag vågar vara mig själv bland mina vänner är otroligt stor... jag kan slappna av och jag kan njuta av nuet... tillsammans med mina vänner...
det är ljuvligt.
Jag delade för ett tag sedan på ett talarmöte vi hade i Halmstad... och jag hade alltid fram tills dess varit en rätt skojig talare... men den gången så var jag lågmäld och allvarlig... och väldigt nära mig själv... några blev väldigt förvånade... men inte alla... inte mina vänner... bara mina bekanta *L*... det sa mig en hel del...
... jag gör mig inte längre till för att bli omtyckt... det är så jobbigt... så mycket enklare att tycka om de som jag gillar istället... å så känns det ju så skönt i magen också *L*...
... det kom liksom upp på tapeten... och jag började fundera lite på mina vänner... jag har jättefina vänner... en hel drös med mer eller mindre bekanta som jag träffat sedan jag blev drogfri... underbara människor som jag vågat slappna av tillsammans med... och jag känner väääääääldigt många människor.
Å så tänkte jag vidare... hur många är det som känner mig... egentligen?
Hur bra är jag på att släppa in människor i mitt liv... det har ju varit lite si och så med den förmågan genom åren kan jag ju villigt erkänna... nä jag har levt större delen av mitt liv efter devisen "ensam är stark"... och "var alltid på din vakt"... du kommer att bli blåst... alltid.
Och så är det ju inte längre... nä det är mycket som har ändrat sig sedan jag blev drogfri... ojojoj... ja det är typ tvärtom på massa grejer... till en början var det väldigt viktigt för mig att vara omtyckt... och det blev ju såååå fel då... om jag hade 10 människor omkring mig och en av dessa tyckte att jag var en idiot... då sket jag i alla de andra 9 som gillade mig som den jag var... och la all min uppmärksamhet på den som inte gillade mig... och försökte få den att ändra sig... haja vad sinnessjukt... det enda resultatet var ju att jag struntade i mina vänner som tyckte om mig och bara brydde mig om de som tyckte att jag var en idiot... smart va?
Så gör jag inte längre... idag så väljer jag vem jag vill ha som vän... och jag lyssnar på min magkänsla... bryr mig inte ett dugg (detta är en liten överdrift för att jag vill vara tydlig och fortfarande inte helt sant... än *L*) om de som inte tycker om mig...
... belöningen av att jag vågar vara mig själv bland mina vänner är otroligt stor... jag kan slappna av och jag kan njuta av nuet... tillsammans med mina vänner...
det är ljuvligt.
Jag delade för ett tag sedan på ett talarmöte vi hade i Halmstad... och jag hade alltid fram tills dess varit en rätt skojig talare... men den gången så var jag lågmäld och allvarlig... och väldigt nära mig själv... några blev väldigt förvånade... men inte alla... inte mina vänner... bara mina bekanta *L*... det sa mig en hel del...
... jag gör mig inte längre till för att bli omtyckt... det är så jobbigt... så mycket enklare att tycka om de som jag gillar istället... å så känns det ju så skönt i magen också *L*...
Utmätning...
... av mitt hus vill fogden göra.
Och jag fick lite panik... att de tar pengar på min lön gör mig inte så mycket... men nu fick jag en lapp om att de vill komma och kolla mitt hus... se om det går att sälja för mer pengar än jag har i lån... om det är ett sätt att få lite mer pengar av mig...
... och det var inga större summor det handlade om... min skuld har minskat... och jag har allt en förhoppning om att till slut även jag ska kunna bli skuldfri... och då vill jag ju helst ha mitt...
... hus kvar...
... för jag kunde känna hur rädd jag blev över tanken på att behöva flytta... katastroftankarna slog ju till direkt... och det tog inte många minuter innan mitt liv var helt meningslöst och fullständigt nattsvart i mina fantasier... ja jag kunde känna panik... så jag tog tag i en livlina...
... och ringde en vän *L*...
... pratade lite... om min oro... om hur verkligheten ser ut... om att ta en dag i taget... om att först av allt ringa det där samtalet till fogden imorgon... och få reda på hur det ligger till... i verkligheten... en sak vet jag... och det är att jag...
... inte kan göra något mer åt det idag... å att det jag behöver göra är något helt annat... kanske baka en chokladtårta *L*... ja typ vad som helst utom att tända en cigg... för vet ni vad... den tanken kom också... och det gick snabbt...
... konstigt för innan dess så hade detta faktiskt varit en av de lugnaste rökfria dagarna jag någonsin kännt... kanske för att jag tog ett beslut i morse (eller ja... fick lite hjälp med att ta ett beslut *L*) och har börjat lita så mycket på mig själv att mina röksug inte besvärar mig så mycket längre... men gud vad listigt detta beroende är också... precis likadant som med drogerna... ligger liksom där och lurar... och väntar på en chans att slå till... få mig att tända den där första...
... men... jag är inte ensam... inte om något ... någonsin... och det är verkligen en gåva att veta... aldrig ensam aldrig igen...
Och jag fick lite panik... att de tar pengar på min lön gör mig inte så mycket... men nu fick jag en lapp om att de vill komma och kolla mitt hus... se om det går att sälja för mer pengar än jag har i lån... om det är ett sätt att få lite mer pengar av mig...
... och det var inga större summor det handlade om... min skuld har minskat... och jag har allt en förhoppning om att till slut även jag ska kunna bli skuldfri... och då vill jag ju helst ha mitt...
... hus kvar...
... för jag kunde känna hur rädd jag blev över tanken på att behöva flytta... katastroftankarna slog ju till direkt... och det tog inte många minuter innan mitt liv var helt meningslöst och fullständigt nattsvart i mina fantasier... ja jag kunde känna panik... så jag tog tag i en livlina...
... och ringde en vän *L*...
... pratade lite... om min oro... om hur verkligheten ser ut... om att ta en dag i taget... om att först av allt ringa det där samtalet till fogden imorgon... och få reda på hur det ligger till... i verkligheten... en sak vet jag... och det är att jag...
... inte kan göra något mer åt det idag... å att det jag behöver göra är något helt annat... kanske baka en chokladtårta *L*... ja typ vad som helst utom att tända en cigg... för vet ni vad... den tanken kom också... och det gick snabbt...
... konstigt för innan dess så hade detta faktiskt varit en av de lugnaste rökfria dagarna jag någonsin kännt... kanske för att jag tog ett beslut i morse (eller ja... fick lite hjälp med att ta ett beslut *L*) och har börjat lita så mycket på mig själv att mina röksug inte besvärar mig så mycket längre... men gud vad listigt detta beroende är också... precis likadant som med drogerna... ligger liksom där och lurar... och väntar på en chans att slå till... få mig att tända den där första...
... men... jag är inte ensam... inte om något ... någonsin... och det är verkligen en gåva att veta... aldrig ensam aldrig igen...
Stålmannen har ont...
... i tänderna.
Fattar inte riktigt om det är något som jag missuppfattat här... fick ju för bara några dagar sedan bekräftat att jag då äntligen hade blivit den jag så ofta trodde att jag var när jag missbrukade...
... stålmannen alltså...
... och jag blir minst sagt förvånad... livet som stålmannen är inte alls vad jag trodde att det skulla vara... igår var jag trött (trodde jag var något som inte existerade för en stålman... hade misstankar på en kryptonitattack från någon avundsjuk subutexlirare)... och idag så fick jag ringa till min tandläkare... för att jag har tandvärk... något som jag trodde skulle försvinna nu när jag blev stålmannen...
Nä jag är besviken... livet som stålmannen skiljer sig fan ingenting från livet som en vaaaaaaaaaanlig vacker och värdefull kille... inte ett smack... jag gjorde lite efterforskningar på nätet... och hittade en lite mer mänsklig variant av...
... stålmannen...
... å på något sätt får denna bild mig att förstå det väldigt mänskliga med stålmannen... att det inte alls är en snubbe som slipper ifrån tandvärk... disk och alla andra väldigt vaaaaaaanliga saker som tillhör livet...
skit också...
Fattar inte riktigt om det är något som jag missuppfattat här... fick ju för bara några dagar sedan bekräftat att jag då äntligen hade blivit den jag så ofta trodde att jag var när jag missbrukade...
... stålmannen alltså...
... och jag blir minst sagt förvånad... livet som stålmannen är inte alls vad jag trodde att det skulla vara... igår var jag trött (trodde jag var något som inte existerade för en stålman... hade misstankar på en kryptonitattack från någon avundsjuk subutexlirare)... och idag så fick jag ringa till min tandläkare... för att jag har tandvärk... något som jag trodde skulle försvinna nu när jag blev stålmannen...
Nä jag är besviken... livet som stålmannen skiljer sig fan ingenting från livet som en vaaaaaaaaaanlig vacker och värdefull kille... inte ett smack... jag gjorde lite efterforskningar på nätet... och hittade en lite mer mänsklig variant av...
... stålmannen...
... å på något sätt får denna bild mig att förstå det väldigt mänskliga med stålmannen... att det inte alls är en snubbe som slipper ifrån tandvärk... disk och alla andra väldigt vaaaaaaanliga saker som tillhör livet...
skit också...
Även en stålman kan bli trött...
... känner jag nu *L*.
Kommer precis hem från årets första föreläsning... och lite förvånad märker jag att även en stålman kan bli trött... kanske ligger det...
... en smula kryptonit gömd i ostskålen jag fick *L*...
... eller så är det som så att jag kom i kontakt med några gamla känslor som gjorde mig en smula matt *L*... för jag kände att det hände något och att det var inte så långt borta till att det hade kommit en tår... tror väl inte att någon såg det men jag kände det... ja verkligen... å det är välkommet... det finns inga känslor som kan ta död på mig... det bara känns så ibland *L*.
Ja det har varit en intensiv dag... och det är med blandade känslor jag såg min skidsemester försvinna idag... hade ju bokat in första veckan i april för att åka bräda i Idre... men det kom några föreläsningar emellan... jaja det är smällar jag kan ta för det var en kund som jag var glad att få...
... ja det är full fart igen... hinner ju för fan knappt med att vara röksugen *L*... nästa vecka drar jag till Norge i några dagar... en liten bit från Stavanger... ska bli skoj att komma dit... jag kom inte till Idre men livet har andra planer för mig och jag bara hakar på... och det känns riktigt bra att inte gråta över spilld mjölk utan istället se med glada nyfikna ögon på det som händer... här och nu...
... eftersom jag trots allt även nu som stålmannen blev trött så tog jag det säkra före det osäkra och blev inbokad på ett flyg i nästa vecka... visst kunde jag säkert flugit själv... men fan... ta det lugnt...
Kommer precis hem från årets första föreläsning... och lite förvånad märker jag att även en stålman kan bli trött... kanske ligger det...
... en smula kryptonit gömd i ostskålen jag fick *L*...
... eller så är det som så att jag kom i kontakt med några gamla känslor som gjorde mig en smula matt *L*... för jag kände att det hände något och att det var inte så långt borta till att det hade kommit en tår... tror väl inte att någon såg det men jag kände det... ja verkligen... å det är välkommet... det finns inga känslor som kan ta död på mig... det bara känns så ibland *L*.
Ja det har varit en intensiv dag... och det är med blandade känslor jag såg min skidsemester försvinna idag... hade ju bokat in första veckan i april för att åka bräda i Idre... men det kom några föreläsningar emellan... jaja det är smällar jag kan ta för det var en kund som jag var glad att få...
... ja det är full fart igen... hinner ju för fan knappt med att vara röksugen *L*... nästa vecka drar jag till Norge i några dagar... en liten bit från Stavanger... ska bli skoj att komma dit... jag kom inte till Idre men livet har andra planer för mig och jag bara hakar på... och det känns riktigt bra att inte gråta över spilld mjölk utan istället se med glada nyfikna ögon på det som händer... här och nu...
... eftersom jag trots allt även nu som stålmannen blev trött så tog jag det säkra före det osäkra och blev inbokad på ett flyg i nästa vecka... visst kunde jag säkert flugit själv... men fan... ta det lugnt...
Hurra...
... jag har från en vääääääldigt säker källa fått ett mycket glädjande besked...
... som ett direkt resultat av min numera rökfria livstil så har jag tydligen äntligen förvandlats till...
... STÅLMANNEN...
... det har funnits tider då jag varit övertygad om mina superkrafter... men om jag ska vara ärlig så fick jag dela ordet i två delar... super... krafter... göra om det en liten smula... och så kom sanningen fram... hur det var på den tiden... super kraftigt... och det var ju inte alls samma sak som att ha superkrafter förstår jag idag... det gjorde jag inte då.
Nä detta har tydligen med min rökfrihet att göra... jag har inte provat än men fått rapport från en mycket trovärdig källa... att jag numera kan gå hur långt som helst utan att bli trött... låter helt otroligt men jag ska nog våga mig på en liten test... en utflykt till brevlådan kanske... det var ju en promenad som höll på att ta död på mig för inte alltför länge sedan...
... wooow... jag har blivit stålmannen... fatta... stålmannen...
... som ett direkt resultat av min numera rökfria livstil så har jag tydligen äntligen förvandlats till...
... STÅLMANNEN...
... det har funnits tider då jag varit övertygad om mina superkrafter... men om jag ska vara ärlig så fick jag dela ordet i två delar... super... krafter... göra om det en liten smula... och så kom sanningen fram... hur det var på den tiden... super kraftigt... och det var ju inte alls samma sak som att ha superkrafter förstår jag idag... det gjorde jag inte då.
Nä detta har tydligen med min rökfrihet att göra... jag har inte provat än men fått rapport från en mycket trovärdig källa... att jag numera kan gå hur långt som helst utan att bli trött... låter helt otroligt men jag ska nog våga mig på en liten test... en utflykt till brevlådan kanske... det var ju en promenad som höll på att ta död på mig för inte alltför länge sedan...
... wooow... jag har blivit stålmannen... fatta... stålmannen...
Å hur gick det...
... nu med mina 15 minuter om dagen?
Inte så bra... eller nja... detta året har det ju varit... öhhh... så mycket annat *L*... mitt focus har flyttat från det yttre till det inre skulle jag vilja säga... det låter ju såååååå himla bra *L*... men fan... sanningen om mitt projekt är ju att det har gått...
... käpprätt åt helvete *L*.
Jag blir faktiskt en smula facinerad över vissa fakta... som det här med att det tar 100 dagar att bygga upp en rutin... å typ 5 minuter att sabba den rutinen... och jag kan nu säga... att det stämmer *L*.
Det var väldigt enkelt att sabba mitt projekt... jag delar gärna med mig om det kanske finns någon som sitter kvar i en rutin som är alldeles för bra för den människan (det finns ju alltid en risk att rutiner ger ett bra mående eller någon annan belöning)... det är jättelätt att sabba en rutin... jag brukar köra med mina tre klassiker... "ska bara"... "sen"... och "imorgon"... de funkar alltid.
Det är däremot lite intressant att se vad dessa tre klassiker gör med min rökning... än så länge har de gett mig 24 dagar... 14 timmar... och 12 minuter rökfritt liv... så här funkar de också... nä om jag skulle tända mig en cigg... jag ska bara fixa en pryl... men jag hinner nog tända ciggen sen... eller fan det blir så stressigt... jag väntar tills imorgon...
Jag väntar med spänning på den dagen då jag kan göra två saker samtidigt... typ städa och strunta i att röka på en och samma gång... jag känner hopp...
Inte så bra... eller nja... detta året har det ju varit... öhhh... så mycket annat *L*... mitt focus har flyttat från det yttre till det inre skulle jag vilja säga... det låter ju såååååå himla bra *L*... men fan... sanningen om mitt projekt är ju att det har gått...
... käpprätt åt helvete *L*.
Jag blir faktiskt en smula facinerad över vissa fakta... som det här med att det tar 100 dagar att bygga upp en rutin... å typ 5 minuter att sabba den rutinen... och jag kan nu säga... att det stämmer *L*.
Det var väldigt enkelt att sabba mitt projekt... jag delar gärna med mig om det kanske finns någon som sitter kvar i en rutin som är alldeles för bra för den människan (det finns ju alltid en risk att rutiner ger ett bra mående eller någon annan belöning)... det är jättelätt att sabba en rutin... jag brukar köra med mina tre klassiker... "ska bara"... "sen"... och "imorgon"... de funkar alltid.
Det är däremot lite intressant att se vad dessa tre klassiker gör med min rökning... än så länge har de gett mig 24 dagar... 14 timmar... och 12 minuter rökfritt liv... så här funkar de också... nä om jag skulle tända mig en cigg... jag ska bara fixa en pryl... men jag hinner nog tända ciggen sen... eller fan det blir så stressigt... jag väntar tills imorgon...
Jag väntar med spänning på den dagen då jag kan göra två saker samtidigt... typ städa och strunta i att röka på en och samma gång... jag känner hopp...
Tårar...
... rann nerför mina kinder för en liten stund sedan.
Kan väl inte påstå att det var så att jag behövde ta på mig stövlarna... men det var ändå såpass att jag kände tårar rinna nerför mina kinder...
... jag blev naturligtvis så glad för det så att jag ville fånga ögonblicket med en...
... bild som skulle få era känslor i svängning...
... lyckades väl sådär... kan jag tycka *L*.
Kanske inte blir samma storsäljare som alla de där tavlorna som fanns överallt för några år sedan... ni vet på gråtande barn... finns de kvar... är det någon som fortfarande har dessa tavlor på sina väggar?
Nä allvarligt talat så är det fan stort för mig att gråta... tror att jag behöver gråta en hel del faktiskt... det går väl sådär det med... nu grät jag ju... litegrann *L*.
När jag gråter beror det väldigt sällan på att jag är ledsen... det har hänt men det var väääääldigt länge sedan... i ett kapell som jag klev in på i Grekland för några år sedan... då grät jag av sorg... och det var verkligen befriande... nä denna gång var det den vanliga anledningen till mina tårar...
... En romantisk kärleksfilm... och när det blev det lyckliga slutet... ja då kom det fler tårar än på länge idag *L*... riktiga krokodilisar faktiskt... ja jävlar... kärlek får mig att gråta... och det känns bra... hoppfullt... för det är inga bittra tårar jag fäller... nä tvärtom... det är hoppfulla tårar från en kille som tror på kärleken...
Å det känns riktigt bra... att tro på kärleken... mmmm... riktigt bra...
Kan väl inte påstå att det var så att jag behövde ta på mig stövlarna... men det var ändå såpass att jag kände tårar rinna nerför mina kinder...
... jag blev naturligtvis så glad för det så att jag ville fånga ögonblicket med en...
... bild som skulle få era känslor i svängning...
... lyckades väl sådär... kan jag tycka *L*.
Kanske inte blir samma storsäljare som alla de där tavlorna som fanns överallt för några år sedan... ni vet på gråtande barn... finns de kvar... är det någon som fortfarande har dessa tavlor på sina väggar?
Nä allvarligt talat så är det fan stort för mig att gråta... tror att jag behöver gråta en hel del faktiskt... det går väl sådär det med... nu grät jag ju... litegrann *L*.
När jag gråter beror det väldigt sällan på att jag är ledsen... det har hänt men det var väääääldigt länge sedan... i ett kapell som jag klev in på i Grekland för några år sedan... då grät jag av sorg... och det var verkligen befriande... nä denna gång var det den vanliga anledningen till mina tårar...
... En romantisk kärleksfilm... och när det blev det lyckliga slutet... ja då kom det fler tårar än på länge idag *L*... riktiga krokodilisar faktiskt... ja jävlar... kärlek får mig att gråta... och det känns bra... hoppfullt... för det är inga bittra tårar jag fäller... nä tvärtom... det är hoppfulla tårar från en kille som tror på kärleken...
Å det känns riktigt bra... att tro på kärleken... mmmm... riktigt bra...
Kärlek eller rädsla...
Svart eller vitt... allt eller inget... för eller mot.
Ja alla dessa ytterligheter... för inte så länge sedan så försvarade jag min rökning... med näbbar och klor *L*... likadant försvarade jag mitt knarkande och supande för ännu längre sedan... mycket av dessa försvar grundade sig i att jag hade tagit ställning... bestämt mig... för eller mot.
På den tiden var jag helt fast i mina åsikter... de blev ett fängelse för mig.
Jag har fortfarande massa åsikter... vissa viktigare för mig än andra... som det här med subutex och metadon t.ex.
Och det är intressant att titta på sig själv ibland kan jag tycka... i just detta fall så är det så tydligt... för här har ju jag ändrat åsikt i 180 grader... jag tycker tvärtom mot vad jag tyckte när jag var aktiv... och jag går igång lika mycket som jag gjorde då också... om inte mer faktiskt *L*.
Intressant...
När jag tittar på det med en smula distans så ser jag ett samband... det finns likheter i ytterligheterna... en av dessa är rädslan... jag var livrädd för att någon skulle ta mina droger ifrån mig... få mig att förstå att det kanske inte var så bra att knarka... ja att det t.o.m. kunde påstås vara direkt onyttigt... det ville fan inte jag veta... nä där gick gränsen.
Eller som nu den andra ytterligheten... fortfarande rädd... rädd för att jag ska stå ensam kvar i min drogfrihet... att hela samhället ska bli narkomaner... på ett eller annat sätt... nu är jag rädd för att någon ska ta min drogfrihet ifrån mig... och precis som jag tidigare försvarade mina droger försvarar jag nu min drogfrihet...
... kanske ska jag vara tacksam över dessa ytterligheter... att jag behöver svart för att förstå vitt... att det är allt mitt knarkande som får mig att försvara drogfriheten... och när det gäller droger så har jag ju inget val... jag kan inte knarka lagom... jag blir för full om jag super... så är det bara... det kan jag leva med... och på ett sätt så känns det skönt... så enkelt... svart eller vitt... allt eller inget... för eller mot...
... så jag väljer...
... kärlek...
... istället för...
... rädsla...
... vad väljer du?
Ja alla dessa ytterligheter... för inte så länge sedan så försvarade jag min rökning... med näbbar och klor *L*... likadant försvarade jag mitt knarkande och supande för ännu längre sedan... mycket av dessa försvar grundade sig i att jag hade tagit ställning... bestämt mig... för eller mot.
På den tiden var jag helt fast i mina åsikter... de blev ett fängelse för mig.
Jag har fortfarande massa åsikter... vissa viktigare för mig än andra... som det här med subutex och metadon t.ex.
Och det är intressant att titta på sig själv ibland kan jag tycka... i just detta fall så är det så tydligt... för här har ju jag ändrat åsikt i 180 grader... jag tycker tvärtom mot vad jag tyckte när jag var aktiv... och jag går igång lika mycket som jag gjorde då också... om inte mer faktiskt *L*.
Intressant...
När jag tittar på det med en smula distans så ser jag ett samband... det finns likheter i ytterligheterna... en av dessa är rädslan... jag var livrädd för att någon skulle ta mina droger ifrån mig... få mig att förstå att det kanske inte var så bra att knarka... ja att det t.o.m. kunde påstås vara direkt onyttigt... det ville fan inte jag veta... nä där gick gränsen.
Eller som nu den andra ytterligheten... fortfarande rädd... rädd för att jag ska stå ensam kvar i min drogfrihet... att hela samhället ska bli narkomaner... på ett eller annat sätt... nu är jag rädd för att någon ska ta min drogfrihet ifrån mig... och precis som jag tidigare försvarade mina droger försvarar jag nu min drogfrihet...
... kanske ska jag vara tacksam över dessa ytterligheter... att jag behöver svart för att förstå vitt... att det är allt mitt knarkande som får mig att försvara drogfriheten... och när det gäller droger så har jag ju inget val... jag kan inte knarka lagom... jag blir för full om jag super... så är det bara... det kan jag leva med... och på ett sätt så känns det skönt... så enkelt... svart eller vitt... allt eller inget... för eller mot...
... så jag väljer...
... kärlek...
... istället för...
... rädsla...
... vad väljer du?
Man kan bara behålla...
... det man har genom att ge bort det.
Och ibland så bara händer det... och just precis nu var ett av dessa ögonblick... jag stod i köket och lagade mat... hackade lite purjolök, tomater, sallad, gurka och några vindruvor... sen gick jag bort och plockade fram lite grejer till en dressing... olja, vinäger, socker och dionsenap... vispade ihop dressingen spädde lite med vatten... blandade ihop...
... sallad och dressing...
... och oj... ojojojojoj... ibland så bara klaffar allt... om ni vill får ni gärna sno mitt recept... och kanske får ni uppleva det jag gjorde just nu... den där gången då allt lyckades bli rätt balanserat...
... wooow... nu ska jag ge mig på såsen till kycklingen *L*... naturligtvis finns det grädde med i spelet...
Och ibland så bara händer det... och just precis nu var ett av dessa ögonblick... jag stod i köket och lagade mat... hackade lite purjolök, tomater, sallad, gurka och några vindruvor... sen gick jag bort och plockade fram lite grejer till en dressing... olja, vinäger, socker och dionsenap... vispade ihop dressingen spädde lite med vatten... blandade ihop...
... sallad och dressing...
... och oj... ojojojojoj... ibland så bara klaffar allt... om ni vill får ni gärna sno mitt recept... och kanske får ni uppleva det jag gjorde just nu... den där gången då allt lyckades bli rätt balanserat...
... wooow... nu ska jag ge mig på såsen till kycklingen *L*... naturligtvis finns det grädde med i spelet...
Lite föööööör mycket...
... är jag rätt bekant med.
Så har det ju liksom alltid varit... föööör mycket... livrädd för att vara vaaaaaaanlig så blev det ju alltid för mycket när jag gjorde någonting... och så är det ju faktiskt fortfarande mellan varven... men det har blivit bättre...
... kommer ihåg när jag drack sprit... herregud... jag hade frikort hos mina vänner... jag kunde inte göra bort mig... jag var alltid...
för mycket...
... haja att jag allt jag vill är att bara vara vaaaaaaaaaaanlig *L*...
ps. tro det eller ej... men det är faktiskt inte jag på bilden ds.
Så har det ju liksom alltid varit... föööör mycket... livrädd för att vara vaaaaaaanlig så blev det ju alltid för mycket när jag gjorde någonting... och så är det ju faktiskt fortfarande mellan varven... men det har blivit bättre...
... kommer ihåg när jag drack sprit... herregud... jag hade frikort hos mina vänner... jag kunde inte göra bort mig... jag var alltid...
för mycket...
... haja att jag allt jag vill är att bara vara vaaaaaaaaaaanlig *L*...
ps. tro det eller ej... men det är faktiskt inte jag på bilden ds.
Tacksamhet...
... är fortfarande mitt bästa vapen mot livets svårigheter...
Tacksamhet är inte den känsla som jag kommer att ta återfall på... nä... tacksamhet är en underbar vän som är väldigt sann till sin natur... den grundar sig på vad jag har... mer än på vad jag vill ha *L*.
Och nu behöver jag ta ett kliv tillbaka... jag har liksom gått loss i några dagar på saker och ting som jag stör mig på... på sånt som inte är som jag vill att det ska vara *L*... det finns ju en hel del som kunde vara annorlunda enligt mig *L*... och inte fan blir jag så tacksam över den tanken *L*... eller jo föresten... om jag låter tanken gå ett varv till... att alla olika åsikter visar mig att jag får ha vilken åsikt jag vill... att jag är fri att välja.
Jag vill inte stanna för länge i problemet... det betyder inte att jag blundar för det jag tycker är fel... nä det betyder att jag vill inte stanna för länge i problemet.
Ta det här med min rökning (problemet)... eller vi kan ju kalla det för min rökfrihet (lösningen)*L*... här har jag ett val... att lida över att jag inte hänger med Janne ut och röker längre... eller att glädja mig över det stöd jag får av min rökfria vän... ett av dessa val ger mig en känsla av tacksamhet... ni får själva lista ut vilket *L*...
Tacksamhet är inte den känsla som jag kommer att ta återfall på... nä... tacksamhet är en underbar vän som är väldigt sann till sin natur... den grundar sig på vad jag har... mer än på vad jag vill ha *L*.
Och nu behöver jag ta ett kliv tillbaka... jag har liksom gått loss i några dagar på saker och ting som jag stör mig på... på sånt som inte är som jag vill att det ska vara *L*... det finns ju en hel del som kunde vara annorlunda enligt mig *L*... och inte fan blir jag så tacksam över den tanken *L*... eller jo föresten... om jag låter tanken gå ett varv till... att alla olika åsikter visar mig att jag får ha vilken åsikt jag vill... att jag är fri att välja.
Jag vill inte stanna för länge i problemet... det betyder inte att jag blundar för det jag tycker är fel... nä det betyder att jag vill inte stanna för länge i problemet.
Ta det här med min rökning (problemet)... eller vi kan ju kalla det för min rökfrihet (lösningen)*L*... här har jag ett val... att lida över att jag inte hänger med Janne ut och röker längre... eller att glädja mig över det stöd jag får av min rökfria vän... ett av dessa val ger mig en känsla av tacksamhet... ni får själva lista ut vilket *L*...
22 dagar...
... 19 timmar... och 30 minuter (nu när jag börjar skriva detta inlägg) har jag varit rökfri nu.
... wooooooow... jag är ett mirakel... tack till er som hjälpt mig...
... wooooooow... jag är ett mirakel... tack till er som hjälpt mig...
Skönt att vara anti...
... ett litet tag... spy lite galla på sånt jag tycker illa om *L*.
Men nu är det dax att gå vidare... kan ju inte låta dessa pucko flytta in i mitt huvud... å det är fan inte så lätt att låta bli... allra helst efter att ha sett på TV igår igen... å en helt sinnessjuk snubbe... herregud... han trodde han var moder Teresa...
... ville aggera livräddare... genom att ge narkomaner heroin... det handlade naturligtvis inte om det men det visste han nog inte om själv eftersom killen var en av oss... en beroende... en fullt aktiv kille helt enkelt... och eftersom han var aktiv på legala droger så fattade han ju inte att han är aktiv i sitt missbruk... han är nog helt säker på att han är drogfri... det är ju tyvärr så vår sjukdom funkar... den säger åt oss att vi inte är sjuka... det kallas för förnekelse.
Nä den killen slutar att bry sig så fort det inte gagnar honom själv... såklart... jag är helt övertygad om att det enda han vill ha är sin drog... han satt och beklagade sig över att samhället hade låtit hans polare dö genom att inte ge dem subutex eller om det kanske var metadon... att de dog för att de själva petade i sig heroin nämdes inte...
... oj då... nu gick jag ju igång igen... fan... det är ju dax att gå vidare... men... hehe... lite skönt är det allt att vara anti *L*...
Men nu är det dax att gå vidare... kan ju inte låta dessa pucko flytta in i mitt huvud... å det är fan inte så lätt att låta bli... allra helst efter att ha sett på TV igår igen... å en helt sinnessjuk snubbe... herregud... han trodde han var moder Teresa...
... ville aggera livräddare... genom att ge narkomaner heroin... det handlade naturligtvis inte om det men det visste han nog inte om själv eftersom killen var en av oss... en beroende... en fullt aktiv kille helt enkelt... och eftersom han var aktiv på legala droger så fattade han ju inte att han är aktiv i sitt missbruk... han är nog helt säker på att han är drogfri... det är ju tyvärr så vår sjukdom funkar... den säger åt oss att vi inte är sjuka... det kallas för förnekelse.
Nä den killen slutar att bry sig så fort det inte gagnar honom själv... såklart... jag är helt övertygad om att det enda han vill ha är sin drog... han satt och beklagade sig över att samhället hade låtit hans polare dö genom att inte ge dem subutex eller om det kanske var metadon... att de dog för att de själva petade i sig heroin nämdes inte...
... oj då... nu gick jag ju igång igen... fan... det är ju dax att gå vidare... men... hehe... lite skönt är det allt att vara anti *L*...
Metadon och subutex...
... har jag åsikter om.
Dessa droger har lyckats nässla sig in i samhället... och det dyker upp den ena efter andra mer eller mindre virriga galenpanna i kölvattnet av denna vår svenska narkotikapolitik... och det är väl inte så konstigt... nä jag tycker nog att det ligger i sakens natur...
... satt igår och kollade på på ett debattprogram på TV:n... å naturligtvis satt där ju några sådana dumskallar där... eller dumskallar är faktiskt fel ord... för det handlar inte om det... det är värre än så om du frågar mig... hela grejen är egentligen väldigt enkel...
... droger funkar...
... och det är hela sanningen... droger funkar på mååååååånga sätt *L*... och är en väldigt lönsam affär... det finns väl inte någon som inbillar sig att subutex och metadon är någonting annat än ett sätt att tjäna pengar... som jag sa... droger funkar...
... ge mig en påse amfetamin så ska jag "bota" tjackpundare så det står härliga till... hur enkelt som helst... det är ingen skillnad... vilken drog du använder spelar faktiskt ingen roll... om du vill ha din drog är du beredd att göra mycket för att få den... det är den som håller i påsen som bestämmer... det spelar inte så stor roll om det är samhället eller den lokala kranen som håller i grejerna... pundaren slickar den röven som ger honom drogen... det är inte svårare än så...
... att sen samhället kallar detta för vård är ju inget annat än ett stort jävla skämt... det är inget annat än ett maktmissbruk... ett jävligt enkelt sätt att dressera narkomaner... precis på samma sätt som deras "gamla kran" gjorde... ni som har varit med vet vad det är jag talar om...
... nä ge mig en påse tjack så ska jag få tjackpundarna att dansa nakna på torgen... gå på vilka möte som helst vilka tider som helst på dygnet... vi kan ju alltid kalla det för behandling *L*... för en drogsugen narkoman är beredd att göra mycket för att få tag i sin drog... och det spelar ingen roll vad drogen heter...
... metadon och subutex måste ju ändå vara bland det bästa som finns för ett samhälle som inte vill se vad det handlar om... som vill göra det enkelt och kunna sopa problemet under mattan... för tror man att ett drogproblem kan lösas med droger så har man ju gett upp... stoppat huvudet i sanden och låtit knarkkartellerna ta över... visserligen i en snygg förpackning och godkänd av staten...
... vem fan går på detta... egentligen?
Dessa droger har lyckats nässla sig in i samhället... och det dyker upp den ena efter andra mer eller mindre virriga galenpanna i kölvattnet av denna vår svenska narkotikapolitik... och det är väl inte så konstigt... nä jag tycker nog att det ligger i sakens natur...
... satt igår och kollade på på ett debattprogram på TV:n... å naturligtvis satt där ju några sådana dumskallar där... eller dumskallar är faktiskt fel ord... för det handlar inte om det... det är värre än så om du frågar mig... hela grejen är egentligen väldigt enkel...
... droger funkar...
... och det är hela sanningen... droger funkar på mååååååånga sätt *L*... och är en väldigt lönsam affär... det finns väl inte någon som inbillar sig att subutex och metadon är någonting annat än ett sätt att tjäna pengar... som jag sa... droger funkar...
... ge mig en påse amfetamin så ska jag "bota" tjackpundare så det står härliga till... hur enkelt som helst... det är ingen skillnad... vilken drog du använder spelar faktiskt ingen roll... om du vill ha din drog är du beredd att göra mycket för att få den... det är den som håller i påsen som bestämmer... det spelar inte så stor roll om det är samhället eller den lokala kranen som håller i grejerna... pundaren slickar den röven som ger honom drogen... det är inte svårare än så...
... att sen samhället kallar detta för vård är ju inget annat än ett stort jävla skämt... det är inget annat än ett maktmissbruk... ett jävligt enkelt sätt att dressera narkomaner... precis på samma sätt som deras "gamla kran" gjorde... ni som har varit med vet vad det är jag talar om...
... nä ge mig en påse tjack så ska jag få tjackpundarna att dansa nakna på torgen... gå på vilka möte som helst vilka tider som helst på dygnet... vi kan ju alltid kalla det för behandling *L*... för en drogsugen narkoman är beredd att göra mycket för att få tag i sin drog... och det spelar ingen roll vad drogen heter...
... metadon och subutex måste ju ändå vara bland det bästa som finns för ett samhälle som inte vill se vad det handlar om... som vill göra det enkelt och kunna sopa problemet under mattan... för tror man att ett drogproblem kan lösas med droger så har man ju gett upp... stoppat huvudet i sanden och låtit knarkkartellerna ta över... visserligen i en snygg förpackning och godkänd av staten...
... vem fan går på detta... egentligen?
Vem drog ut...
... kontakten?
Poff... så kändes det... poff så var all min energi borta... batterierna helt tömda... och jag var inte beredd.
Det är väl inte så konstigt egentligen... många intryck de senaste dagarna... så när jag kom till jobbet idag så pallade jag halva dan... sen tog det slut... och jag är väldigt lyckligt lottad som jobbar där jag gör... så lösningen var förbluffande enkel... jag åkte helt enkelt hem *L*... somnade i soffan några timmar... helt slut.
Det börjar trilla ner lite poletter... på vad jag fick med mig från min skola... och jag blir förvånad... för det är mer än jag vågat hoppas på... börjar fatta det nu... woow... så rätt det blir... livet på livets villkor... om jag vågar ta för mig och ta mitt ansvar... en dag i taget... nu dröjer det ett tag innan vi träffas nästa gång... men jag har att göra... vi har fått...
... lite böcker med oss att läsa och lära oss till nästa träff...
... och det är inget som jag oroar mig för... jag är bekant med materialet *L*.
Och föresten... på tal om något helt annat... nu har jag varit rökfri i 20 dagar... 17 timmar... och 39 minuter... och vet ni vad?
Jag är fett röksugen just nu... men det kommer att gå över och jag ska lägga mig rökfri idag också... imorgon är en annan dag... men jag skulle bli förvånad om jag vaknar röksugen... det har jag inte gjort en enda dag på hela detta året... undrar om jag någonsin vaknat röksugen?
Poff... så kändes det... poff så var all min energi borta... batterierna helt tömda... och jag var inte beredd.
Det är väl inte så konstigt egentligen... många intryck de senaste dagarna... så när jag kom till jobbet idag så pallade jag halva dan... sen tog det slut... och jag är väldigt lyckligt lottad som jobbar där jag gör... så lösningen var förbluffande enkel... jag åkte helt enkelt hem *L*... somnade i soffan några timmar... helt slut.
Det börjar trilla ner lite poletter... på vad jag fick med mig från min skola... och jag blir förvånad... för det är mer än jag vågat hoppas på... börjar fatta det nu... woow... så rätt det blir... livet på livets villkor... om jag vågar ta för mig och ta mitt ansvar... en dag i taget... nu dröjer det ett tag innan vi träffas nästa gång... men jag har att göra... vi har fått...
... lite böcker med oss att läsa och lära oss till nästa träff...
... och det är inget som jag oroar mig för... jag är bekant med materialet *L*.
Och föresten... på tal om något helt annat... nu har jag varit rökfri i 20 dagar... 17 timmar... och 39 minuter... och vet ni vad?
Jag är fett röksugen just nu... men det kommer att gå över och jag ska lägga mig rökfri idag också... imorgon är en annan dag... men jag skulle bli förvånad om jag vaknar röksugen... det har jag inte gjort en enda dag på hela detta året... undrar om jag någonsin vaknat röksugen?
Hurra för skolan...
... är nog det bästa jag kan komma på att säga.
Så har jag då äntligen börjat i skolan... igen... och denna gången var det helt annorlunda... helt annorlunda.
Jag har inte fått stryk... ingen har sagt åt mig att jag inte duger eller är dum i huvudet... inte heller har jag fått stå i ett hörn och skämmas (tro det eller ej men det har faktiskt hänt mig på riktigt)... och jag har inte blivit skickad till rektorn... fått kvarsittning... eller ens en anmärkning... det har som jag skrev varit en helt ny upplevelse för mig... helt annorlunda.
Visst det kunde börjat bättre... jag å Janne kom fram jättetidigt och beslöt oss för att åka iväg till stan (Stockholm) för att käka och gå på ett midnattsmöte... så vi lastade av våra väskor och sa åt hon som jobbade där att vi kommer tillbaka rätt sent... ok... hon skulle säga till så att dörren stod öppen när vi kom tillbaka.
Skitskoj att gå på möte... jätteskoj att hälsa på hos tjejen som jag senast hade en relation med (ja man kan skiljas som vänner efter en relation *L*)... vi passade även på att äta kött... på skolan käkades det inte kött... ja en trevlig kväll på stan helt enkelt... å så åkte vi tillbaks till skolan...
... dörren var låst.
Man är rätt blyg när man är ny på en skola märkte både Janne och jag... vi knackade på lite försynt... plingade till på ringklockan tre gånger... men hela huset sov... vi var helt enkelt utelåsta...
... och pallade inte att göra inbrott... eller klättra på balkonger å sånt... nä vi gick och la oss i bilen... och jag har sovit bättre än den natten... många gånger... det var kallt... trångt... och inte så skoj.
Jaja... ingen bra start... men det blev bättre... ja det blev faktiskt hur bra som helst... skolan heter FUN... och det var precis vad det var... FUN *L*... vi hade...
... praktiska övningar...
... och vi byggde en grupp... en mycket bra grupp... där jag är en av oss... i vårat VI.
Vi lärde oss prylar... och vi kommer att lära oss ännu mer... och jag är väldigt tacksam över att jag har fått denna chans... äntligen får jag gå i en skola där jag känner mig välkommen... där jag får växa... där jag får trivas och vara en del av... i denna skolan kommer jag inte att få stryk... det kommer kanske att göra ont... men det är en helt annan sak... det kan komma att göra ont för att jag känner mig trygg och vågar låta denna gruppen hjälpa mig läka de sår som mina tidigare erfarenheter av skolor gett mig...
... det är fan stort... wooow... jag känner mig som om jag börjat första klass... och jag älskar den känslan...
Så har jag då äntligen börjat i skolan... igen... och denna gången var det helt annorlunda... helt annorlunda.
Jag har inte fått stryk... ingen har sagt åt mig att jag inte duger eller är dum i huvudet... inte heller har jag fått stå i ett hörn och skämmas (tro det eller ej men det har faktiskt hänt mig på riktigt)... och jag har inte blivit skickad till rektorn... fått kvarsittning... eller ens en anmärkning... det har som jag skrev varit en helt ny upplevelse för mig... helt annorlunda.
Visst det kunde börjat bättre... jag å Janne kom fram jättetidigt och beslöt oss för att åka iväg till stan (Stockholm) för att käka och gå på ett midnattsmöte... så vi lastade av våra väskor och sa åt hon som jobbade där att vi kommer tillbaka rätt sent... ok... hon skulle säga till så att dörren stod öppen när vi kom tillbaka.
Skitskoj att gå på möte... jätteskoj att hälsa på hos tjejen som jag senast hade en relation med (ja man kan skiljas som vänner efter en relation *L*)... vi passade även på att äta kött... på skolan käkades det inte kött... ja en trevlig kväll på stan helt enkelt... å så åkte vi tillbaks till skolan...
... dörren var låst.
Man är rätt blyg när man är ny på en skola märkte både Janne och jag... vi knackade på lite försynt... plingade till på ringklockan tre gånger... men hela huset sov... vi var helt enkelt utelåsta...
... och pallade inte att göra inbrott... eller klättra på balkonger å sånt... nä vi gick och la oss i bilen... och jag har sovit bättre än den natten... många gånger... det var kallt... trångt... och inte så skoj.
Jaja... ingen bra start... men det blev bättre... ja det blev faktiskt hur bra som helst... skolan heter FUN... och det var precis vad det var... FUN *L*... vi hade...
... praktiska övningar...
... och vi byggde en grupp... en mycket bra grupp... där jag är en av oss... i vårat VI.
Vi lärde oss prylar... och vi kommer att lära oss ännu mer... och jag är väldigt tacksam över att jag har fått denna chans... äntligen får jag gå i en skola där jag känner mig välkommen... där jag får växa... där jag får trivas och vara en del av... i denna skolan kommer jag inte att få stryk... det kommer kanske att göra ont... men det är en helt annan sak... det kan komma att göra ont för att jag känner mig trygg och vågar låta denna gruppen hjälpa mig läka de sår som mina tidigare erfarenheter av skolor gett mig...
... det är fan stort... wooow... jag känner mig som om jag börjat första klass... och jag älskar den känslan...
sova...
... i bilen tänker jag inte göra i natt...
... nä... inte en chans...
en snabb...
... titt in på bbloggen från min mobil... texten är så liten att.jag.inte.ser.vad.jag.skri v er...
... e n overklig känsla...
... jag återkommer...
Att börja skolan...
... ser jag fram emot.
Och nu är det nära... imorgon så blåser vi upp till Stockholm... och innan allvaret börjar så ska jag ta hand om något allvarligt... nämligen min sjukdom... för den tar inte semester... aldrig... och det känns extra viktigt denna gången för hela skolgrejen handlar ju om att jag ska utbilda mig och lära mig massor om min sjukdom... jag ska fan plugga mig själv *L*... hehe... undrar om man skulle kunna doktorera om sig själv.
Min sjukdom är att jag är en beroende... och nu ska jag plugga för att bli addiktolog... hehe... vilket i princip är att lära mig läran om mig själv... eftersom jag ju är en beroende... och eftersom nu beroendet oftast visar sig genom att vi som är beroende blir otroligt själcentrerade så borde det ju passa mig som handsken att plugga... mig själv *L*... tyvärr så tycker jag att det låter som att min sjukdom inte har något emot detta heller *L*...
... så fatta att jag behöver gå på ett möte i Stockholm innan jag börjar skolan.
Annars så oroar jag mig inte en sekund för hur det här ska gå... nä tvärtom så var det länge sedan jag kände mig så här lugn... jag tar det mesta med en klackspark just nu... och det tackar jag rökfriheten för... ja och dig också Elvira för ska jag vara ärlig så har din rökfrihet varit den utlösande faktorn för hur jag hamnade i den rökfria världen...
... och jag fullkommligt älskar paradoxer... som nu... rökfriheten har gjort mig hur dampig som helst... och det gör mig lugnare än någonsin... och jag tror att förklaringen är hur enkel som helst... att fortsätta hålla mig rökfri en dag i taget kräver att jag focuserar järnet på det... och att focusera är enligt mig en form av meditation... så egentligen så är att hålla mig rökfri rena rama meditationen för mig... och i det perspektivet så är det lätt för mig att förstå varför jag är så lugn... för meditation gör mig lugn... såklart... det ä ju liksom därför jag yogar mig *L*...
... undrar om det går att sälja denna idé... skratt-yoga är ju ett begrepp... så varför inte börja med rökfri-yoga... ojoj... å dyrt ska det vara... för dyrt är bra *L*...
... vill ni anmäla er så är det bara att höra av er... jag kan garantera er en jättedyr och helt underbar resa...
... men först så ska jag bara gå i skolan några dagar... och jag tycker att det passar bra att vara lite extra dampig nu också... skola utan myror i brallan låter inte så bekant... men att dampig sitta på en skolbänk... det har jag varit med om förr *L*... det känns tryggt.
Undrar om de har strutar som man får ha på sig när man står i hörnen och skäms... för det är väl det som är att gå i skolan... det är iallafall mitt minne av skolan... att det är där jag lär mig att jag är annorlunda... inte duger... och att det gör ont att få stryk...
...hoppas att jag får uppleva någonting helt annorlunda denna gång... för jag tror faktiskt att jag hela mitt liv saknat att få gå i skolan bara för att jag vill det... å inte för att få stryk...
Och nu är det nära... imorgon så blåser vi upp till Stockholm... och innan allvaret börjar så ska jag ta hand om något allvarligt... nämligen min sjukdom... för den tar inte semester... aldrig... och det känns extra viktigt denna gången för hela skolgrejen handlar ju om att jag ska utbilda mig och lära mig massor om min sjukdom... jag ska fan plugga mig själv *L*... hehe... undrar om man skulle kunna doktorera om sig själv.
Min sjukdom är att jag är en beroende... och nu ska jag plugga för att bli addiktolog... hehe... vilket i princip är att lära mig läran om mig själv... eftersom jag ju är en beroende... och eftersom nu beroendet oftast visar sig genom att vi som är beroende blir otroligt själcentrerade så borde det ju passa mig som handsken att plugga... mig själv *L*... tyvärr så tycker jag att det låter som att min sjukdom inte har något emot detta heller *L*...
... så fatta att jag behöver gå på ett möte i Stockholm innan jag börjar skolan.
Annars så oroar jag mig inte en sekund för hur det här ska gå... nä tvärtom så var det länge sedan jag kände mig så här lugn... jag tar det mesta med en klackspark just nu... och det tackar jag rökfriheten för... ja och dig också Elvira för ska jag vara ärlig så har din rökfrihet varit den utlösande faktorn för hur jag hamnade i den rökfria världen...
... och jag fullkommligt älskar paradoxer... som nu... rökfriheten har gjort mig hur dampig som helst... och det gör mig lugnare än någonsin... och jag tror att förklaringen är hur enkel som helst... att fortsätta hålla mig rökfri en dag i taget kräver att jag focuserar järnet på det... och att focusera är enligt mig en form av meditation... så egentligen så är att hålla mig rökfri rena rama meditationen för mig... och i det perspektivet så är det lätt för mig att förstå varför jag är så lugn... för meditation gör mig lugn... såklart... det ä ju liksom därför jag yogar mig *L*...
... undrar om det går att sälja denna idé... skratt-yoga är ju ett begrepp... så varför inte börja med rökfri-yoga... ojoj... å dyrt ska det vara... för dyrt är bra *L*...
... vill ni anmäla er så är det bara att höra av er... jag kan garantera er en jättedyr och helt underbar resa...
... men först så ska jag bara gå i skolan några dagar... och jag tycker att det passar bra att vara lite extra dampig nu också... skola utan myror i brallan låter inte så bekant... men att dampig sitta på en skolbänk... det har jag varit med om förr *L*... det känns tryggt.
Undrar om de har strutar som man får ha på sig när man står i hörnen och skäms... för det är väl det som är att gå i skolan... det är iallafall mitt minne av skolan... att det är där jag lär mig att jag är annorlunda... inte duger... och att det gör ont att få stryk...
...hoppas att jag får uppleva någonting helt annorlunda denna gång... för jag tror faktiskt att jag hela mitt liv saknat att få gå i skolan bara för att jag vill det... å inte för att få stryk...
Herrejävlar...
... har ju varit å klippt mig idag... dyrt.
Bejakat min fåfänga... köpte väääääldigt dyrt shampo och balsam också... ja jag slösade massa stålar på mig själv och min fåfänga...
... så nu sitter jag här... jag är nybastad... har varit och solat... å luktar nog fan t.o.m. okej *L*... och det har känts skitbra fram tills nu... jag fick för mig att jag skulle slänga in en bild på mig här nu när jag är nyklippt... å hur dum får man vara?
Här sprack ju bubblan... att se sig själv på kort dödar ju effektivt all form av kaxigt självförtroende hos mig... eller... nja... helt ärligt så ler jag nog mest åt mig själv... och tycker att det hela är på gränsen till lite tragisk komik *L*... är jag verkligen den killen som jag skulle vilja se min dotter släpa hem... måste nog svara nej på den frågan *L*... och då bortser jag ju från att jag är pappa och åldern å allt det där... nä jag ser en ganska sliten kille på dessa korten... och eftersom jag låtit fåfängan styra mig idag så blev jag förvånad...
... över att se denna lite äldre man...
... min inre bild som jag hade av mig själv stämde inte alls överens med detta kortet... nä i mitt inre ser jag mer ut...
... så här...
eller kanske...
... lite åt detta hållet...
... tacka fan för att jag blir förvånad... undrar lite försynt för mig själv om jag ska vara glad över min förmåga att förneka...
... en skitdålig mullegiv...
... eller om jag kanske ska se lite mer av verkligheten som den ser ut på riktigt?
Ja det tål att tänka på...
... ä fan... jag har bestämt mig... för en helt fantastisk mullegiv *L*... å att jag kanske ska ta och köpa mig en fräck pirathatt *L*... tror att jag skulle klä rätt bra i en sån...
Bejakat min fåfänga... köpte väääääldigt dyrt shampo och balsam också... ja jag slösade massa stålar på mig själv och min fåfänga...
... så nu sitter jag här... jag är nybastad... har varit och solat... å luktar nog fan t.o.m. okej *L*... och det har känts skitbra fram tills nu... jag fick för mig att jag skulle slänga in en bild på mig här nu när jag är nyklippt... å hur dum får man vara?
Här sprack ju bubblan... att se sig själv på kort dödar ju effektivt all form av kaxigt självförtroende hos mig... eller... nja... helt ärligt så ler jag nog mest åt mig själv... och tycker att det hela är på gränsen till lite tragisk komik *L*... är jag verkligen den killen som jag skulle vilja se min dotter släpa hem... måste nog svara nej på den frågan *L*... och då bortser jag ju från att jag är pappa och åldern å allt det där... nä jag ser en ganska sliten kille på dessa korten... och eftersom jag låtit fåfängan styra mig idag så blev jag förvånad...
... över att se denna lite äldre man...
... min inre bild som jag hade av mig själv stämde inte alls överens med detta kortet... nä i mitt inre ser jag mer ut...
... så här...
eller kanske...
... lite åt detta hållet...
... tacka fan för att jag blir förvånad... undrar lite försynt för mig själv om jag ska vara glad över min förmåga att förneka...
... en skitdålig mullegiv...
... eller om jag kanske ska se lite mer av verkligheten som den ser ut på riktigt?
Ja det tål att tänka på...
... ä fan... jag har bestämt mig... för en helt fantastisk mullegiv *L*... å att jag kanske ska ta och köpa mig en fräck pirathatt *L*... tror att jag skulle klä rätt bra i en sån...
Ännu mera flyg...
... hittar jag lite överallt här på nätet...
och här har vi en film om hangflygning... det är när vinden möter ett hinder som den behöver ta sig förbi genom att pressa sig över detta hinder... där bildas det fina härliga uppåtvindar som man kan ligga och flyga länge på...
... ibland så blåser det mycket *L*.
Å här hittade jag ännu mer flygning på hang...
... fan jag blir såååååååå sugen *L*.
Mer kommer säkert snart att dyka upp på min blogg...
och här har vi en film om hangflygning... det är när vinden möter ett hinder som den behöver ta sig förbi genom att pressa sig över detta hinder... där bildas det fina härliga uppåtvindar som man kan ligga och flyga länge på...
... ibland så blåser det mycket *L*.
Å här hittade jag ännu mer flygning på hang...
... fan jag blir såååååååå sugen *L*.
Mer kommer säkert snart att dyka upp på min blogg...
Belöningar...
... har jag ägnat mig åt idag.
Tillsammans så åkte vi ett gäng från VågaVa och käkade riktigt lyxigt idag... på en restaurantskola i Värnamo... vi hängde av oss slog oss ner vid vårt bord och startade kvällen med en...
... Virgin Mary.
Medans vi sippade på denna apptitretare så studerade vi menyn...
... temat var GI Afton...
Det är väl nåt bantargrejs har jag för mig... för vi fick inga potatisar eller pasta eller vitt bröd å sådana saker... nä det var nog nyttigt som bara den... kanongott... och tack å lov med en riktigt god köttbit till *L*... vi njöt och trivdes järnet *L*.
Hela kalaset kostade mig 100kr... så jag har banne mig råd att belöna mig imorgon också... nr. 9 på kinahaket... kanske t.om. en efterrätt... bara för att fira mitt rökfria liv... imorgon det nyklippta rökfria livet *L*... ja... det är gott att leva...
Tillsammans så åkte vi ett gäng från VågaVa och käkade riktigt lyxigt idag... på en restaurantskola i Värnamo... vi hängde av oss slog oss ner vid vårt bord och startade kvällen med en...
... Virgin Mary.
Medans vi sippade på denna apptitretare så studerade vi menyn...
... temat var GI Afton...
Det är väl nåt bantargrejs har jag för mig... för vi fick inga potatisar eller pasta eller vitt bröd å sådana saker... nä det var nog nyttigt som bara den... kanongott... och tack å lov med en riktigt god köttbit till *L*... vi njöt och trivdes järnet *L*.
Hela kalaset kostade mig 100kr... så jag har banne mig råd att belöna mig imorgon också... nr. 9 på kinahaket... kanske t.om. en efterrätt... bara för att fira mitt rökfria liv... imorgon det nyklippta rökfria livet *L*... ja... det är gott att leva...
Flyghistoria...
... kan ju vara lite roligt...
Var vore vi någonstans utan alla dessa eldsjälar...
... och den största av dem alla då det gäller flygning var förstås...
... OTTO LILIENTHAL
Var vore vi någonstans utan alla dessa eldsjälar...
... och den största av dem alla då det gäller flygning var förstås...
... OTTO LILIENTHAL
Det blir lättare...
... och lättare det här med rökeriet.
Ja nu ska jag väl inte ta ut någon seger i förskott men fan... det har varit några hyfsat lätta dagar att förbli rökfri... det kommer väl några röksugsanfall lite då och då... men de går hyfsat snabbt över... det mest flippade är väl att jag "glömmer" bort det här med att jag är rökfri... famlar efter tobaken innan jag kommer på att... visst fan... jag är ju rökfri.
Ja det är nästan lite overkligt... jag har nu varit rökfri i... 14 dagar... 10 timmar... och 19 minuter (ska vi vara riktigt noga så har jag faktiskt två extra minuter från förra året att lägga till om jag vill *L*)...
... ja detta är ett... mirakel *L*...
Ja nu ska jag väl inte ta ut någon seger i förskott men fan... det har varit några hyfsat lätta dagar att förbli rökfri... det kommer väl några röksugsanfall lite då och då... men de går hyfsat snabbt över... det mest flippade är väl att jag "glömmer" bort det här med att jag är rökfri... famlar efter tobaken innan jag kommer på att... visst fan... jag är ju rökfri.
Ja det är nästan lite overkligt... jag har nu varit rökfri i... 14 dagar... 10 timmar... och 19 minuter (ska vi vara riktigt noga så har jag faktiskt två extra minuter från förra året att lägga till om jag vill *L*)...
... ja detta är ett... mirakel *L*...
Seriös...
... och clown... samtidigt... går det?
Det är ju som så att vi har haft tur igen... som vanligt... in på VågaVa kom det för ett tag sedan in två tjejer från högskolan i Halmstad... och frågade om vi ville medverka i ett projekt som de skulle göra i sin utbildning... de ville göra en utvärdering av vår verksamhet... självklart sa vi... och så kom vi överens om att göra en utvärdering av mina föreläsningar.
Igår fick jag ta del av...
... resultatet.
Och det är intressant... mycket intressant faktiskt... för mig personligen.
Jag är rätt bra på att föreläsa... ja det kan jag säga utan att rodna (inte så mycket iallafall *L*)... men i denna utvärdering kommer det fram att mitt sätt att föreläsa även stänger vissa dörrar... jag spelar ju mycket på att framställa mig själv som en tandlös pundare för att få människorna som lyssnar på mig att slappna av... jag använder mig mycket av min...
... clownmask för att få fram mitt budskap.
Och här får jag det svart på vitt... mitt sätt att föreläsa kan uppfattas som... ja vad ska jag säga... inte helt seriöst helt enkelt.
Och det var ju själva syftet med denna utvärdering... vi ville ha hjälp med hur vi ska göra för att framställa oss som så seriösa som vi faktiskt är... för människor som inte känner oss... det handlar om marknadsföring... och ta mig fan... detta är en mycket gammal dröm jag har haft... att få jobba med marknadsföring *L*... och visst är det intressant när det som nu handlar om att förändra mitt eget aggerande *L*... jä jävlar... här snackar vi om en utmaning av rang...
... en sak som jag har med mig är något som förvånat mig en liten smula nu när jag valt att vara rökfri... och det är att mina vänner tror på mig... jag som inte har vart rökfri på över 40 år... men de som känner mig tror på mig... de tvivlar inte på att jag förmår vara seriös... inte ens i detta fallet... woow... respekt...
Det är ju som så att vi har haft tur igen... som vanligt... in på VågaVa kom det för ett tag sedan in två tjejer från högskolan i Halmstad... och frågade om vi ville medverka i ett projekt som de skulle göra i sin utbildning... de ville göra en utvärdering av vår verksamhet... självklart sa vi... och så kom vi överens om att göra en utvärdering av mina föreläsningar.
Igår fick jag ta del av...
... resultatet.
Och det är intressant... mycket intressant faktiskt... för mig personligen.
Jag är rätt bra på att föreläsa... ja det kan jag säga utan att rodna (inte så mycket iallafall *L*)... men i denna utvärdering kommer det fram att mitt sätt att föreläsa även stänger vissa dörrar... jag spelar ju mycket på att framställa mig själv som en tandlös pundare för att få människorna som lyssnar på mig att slappna av... jag använder mig mycket av min...
... clownmask för att få fram mitt budskap.
Och här får jag det svart på vitt... mitt sätt att föreläsa kan uppfattas som... ja vad ska jag säga... inte helt seriöst helt enkelt.
Och det var ju själva syftet med denna utvärdering... vi ville ha hjälp med hur vi ska göra för att framställa oss som så seriösa som vi faktiskt är... för människor som inte känner oss... det handlar om marknadsföring... och ta mig fan... detta är en mycket gammal dröm jag har haft... att få jobba med marknadsföring *L*... och visst är det intressant när det som nu handlar om att förändra mitt eget aggerande *L*... jä jävlar... här snackar vi om en utmaning av rang...
... en sak som jag har med mig är något som förvånat mig en liten smula nu när jag valt att vara rökfri... och det är att mina vänner tror på mig... jag som inte har vart rökfri på över 40 år... men de som känner mig tror på mig... de tvivlar inte på att jag förmår vara seriös... inte ens i detta fallet... woow... respekt...
Ännu lite mer hängflyg...
... Skolning...
... och jag lovar er att det är en helt underbar känsla den här första gången då man känner att man faktiskt...
... flyger... att vingen bär upp dig och att du lyfts upp från marken... det är magiskt...
... och efter skolningen så kommer mer att visa sig... i luften finns mycket frihet,,, frihet att använda sig av rent fysiskt om man vill...
... och jag lovar er att det är en helt underbar känsla den här första gången då man känner att man faktiskt...
... flyger... att vingen bär upp dig och att du lyfts upp från marken... det är magiskt...
... och efter skolningen så kommer mer att visa sig... i luften finns mycket frihet,,, frihet att använda sig av rent fysiskt om man vill...
Smekmånad...
... tänker jag ge mig själv nu...
... får bara stanna upp lite... för hoppsan... jag... skulle ju "bara"...
och swischhh... så försvann flera timmar... You Tube... hängflygfilmer...
Som ni säkert såg på min blogg så lyckades jag ju med konststycket att få in ett filmklipp på bloggen... och det är med en verklig kraftansträngning som jag nu står emot och inte fullkommligt fyller sidan med film nu... för det var inte långt borta... det kan jag lova er *L*.
Men fan... allt är okej för mig nu... jag har beslutat mig för att ge mig själv en... smekmånad... det har jag ju aldrig fått uppleva efterom jag inte har gift mig... än kanske jag ska säga för säkerhets skull *L*... det har varit nära vid några tillfälle (ja två *L*)... men jag har klarat mig bägge gångerna... och det är säkert på både ont och gott... men en sak vet jag... och det är att jag missat smekmånaden... det låter skitbra med smekmånad tycker jag... borde man ju ha typ 11 månader om året egentligen.
Men nu har jag ju något att fira... och som ger mig tillfälle till en smekmånad... min nyvunna rökfrihet... ja ta mig fan... det är ju lite som att gå in i en ny relation med mig själv hela den här grejen... borta är den lite coola killen som gjord sitt bästa för att få riktig kol... den där lite tillbakalutande skrynkliga marlborofräcka killen... med sin fina gråa hud... nä han försvann... och har nu ersatts av...
... den dampige... skånsktalande... fladdriga typen som springer på massa yogapass mest hela tiden... en jätteintressant kille faktiskt... och han ska ju jag leva ihop med nu... så det är väl på sin plats att börja med en smekmånad så att vi vänjer oss vid varandra... jag har ju aldrig bott ihop med en sån friskis innan... han verkar ju vara snuskigt sund... hostar ju för fan knappt när han går upp på morgonen... å så ser han rätt glad ut också... ja jävlar... jag får väl ge han en chans...
... efter smekmånaden så ska han fan få visa vem han egentligen är... mig lurar han inte... jag har varit med förr...
... får bara stanna upp lite... för hoppsan... jag... skulle ju "bara"...
och swischhh... så försvann flera timmar... You Tube... hängflygfilmer...
Som ni säkert såg på min blogg så lyckades jag ju med konststycket att få in ett filmklipp på bloggen... och det är med en verklig kraftansträngning som jag nu står emot och inte fullkommligt fyller sidan med film nu... för det var inte långt borta... det kan jag lova er *L*.
Men fan... allt är okej för mig nu... jag har beslutat mig för att ge mig själv en... smekmånad... det har jag ju aldrig fått uppleva efterom jag inte har gift mig... än kanske jag ska säga för säkerhets skull *L*... det har varit nära vid några tillfälle (ja två *L*)... men jag har klarat mig bägge gångerna... och det är säkert på både ont och gott... men en sak vet jag... och det är att jag missat smekmånaden... det låter skitbra med smekmånad tycker jag... borde man ju ha typ 11 månader om året egentligen.
Men nu har jag ju något att fira... och som ger mig tillfälle till en smekmånad... min nyvunna rökfrihet... ja ta mig fan... det är ju lite som att gå in i en ny relation med mig själv hela den här grejen... borta är den lite coola killen som gjord sitt bästa för att få riktig kol... den där lite tillbakalutande skrynkliga marlborofräcka killen... med sin fina gråa hud... nä han försvann... och har nu ersatts av...
... den dampige... skånsktalande... fladdriga typen som springer på massa yogapass mest hela tiden... en jätteintressant kille faktiskt... och han ska ju jag leva ihop med nu... så det är väl på sin plats att börja med en smekmånad så att vi vänjer oss vid varandra... jag har ju aldrig bott ihop med en sån friskis innan... han verkar ju vara snuskigt sund... hostar ju för fan knappt när han går upp på morgonen... å så ser han rätt glad ut också... ja jävlar... jag får väl ge han en chans...
... efter smekmånaden så ska han fan få visa vem han egentligen är... mig lurar han inte... jag har varit med förr...
en liten test...
Hälsa är en biprodukt...
... hörde jag en snubbe säga på en föreläsning jag var på en gång.
Å jag tycker att det var sååååååå jäääääävla bra sagt... jag kan inte banta mig lycklig... eller träna... eller vad fan du vill... att sluta röka ger mig ingenting... egentligen...
Låt mig förklara... om jag har ett problem med att inte må så bra så kan det ju vara lätt för mig att inbilla mig saker... som att jag behöver göra en massa yttre förändringar för att må bra helt enkelt... vilket i.o.f.s är väldigt lätt att tro... såklart *L*... får jag bara...
... den här tjejen så kommer jag att bli lycklig... *L*...
... och jag skulle ju ljuga om jag inte skulle vilja se om det kanske är så... i detta fallet *L*.
Grejen är ju... å det här har ju visat sig hur tydligt som helst när det gäller tjejer också... naturligtvis... jag hade ju en period då jag sprang på krogen en hel del i början av mitt tillfrisknande... trodde nog allt att en tjej var nog fan det som skulle få mig lycklig... och med den sökande inställningen och sviktande självkänsla satt jag ofta i ett hörn på krogen och såg rädd ut... inte fan träffade jag nån tjej då *L*...
...men om jag gick ut på krogen när jag väl var ihop med en tjej och sket fulltändigt i att söka den bekräftelsen så hade jag inga som helst problem med att få kontakt med det motsatta könet... tvärtom *L*... känner ni igen det?
Lycka kommer innifrån... och hälsa är verkligen en biprodukt...
... jag kommer precis från ett yoga-pass... och jag är rökfri... att jag inte röker just nu och går på mina yoga-pass har en förklaring... jag tycker att jag är värd att ge min kropp detta... för jag tycker om mig själv.
Så det är när jag tycker om mig själv som jag bryr mig om hur jag behandlar mig själv... där hittar jag motivation till att vara rökfri... gå på yoga... eller vad det nu kan vara... när jag gillar mig själv tar jag hand om mig... äter och sover... ja massa prylar helt enkelt... å vad får jag på köpet...
... jo en bra hälsa... så visst fan är hälsa en biprodukt... en produkt av att jag tar hand om mig själv och accepterar mig precis som den jag är... med fel och brister... med tillgångar... när jag lär mig att älska mig själv som den jag är... då kommer min hälsa på köpet... för hälsan är en biprodukt...
Å jag tycker att det var sååååååå jäääääävla bra sagt... jag kan inte banta mig lycklig... eller träna... eller vad fan du vill... att sluta röka ger mig ingenting... egentligen...
Låt mig förklara... om jag har ett problem med att inte må så bra så kan det ju vara lätt för mig att inbilla mig saker... som att jag behöver göra en massa yttre förändringar för att må bra helt enkelt... vilket i.o.f.s är väldigt lätt att tro... såklart *L*... får jag bara...
... den här tjejen så kommer jag att bli lycklig... *L*...
... och jag skulle ju ljuga om jag inte skulle vilja se om det kanske är så... i detta fallet *L*.
Grejen är ju... å det här har ju visat sig hur tydligt som helst när det gäller tjejer också... naturligtvis... jag hade ju en period då jag sprang på krogen en hel del i början av mitt tillfrisknande... trodde nog allt att en tjej var nog fan det som skulle få mig lycklig... och med den sökande inställningen och sviktande självkänsla satt jag ofta i ett hörn på krogen och såg rädd ut... inte fan träffade jag nån tjej då *L*...
...men om jag gick ut på krogen när jag väl var ihop med en tjej och sket fulltändigt i att söka den bekräftelsen så hade jag inga som helst problem med att få kontakt med det motsatta könet... tvärtom *L*... känner ni igen det?
Lycka kommer innifrån... och hälsa är verkligen en biprodukt...
... jag kommer precis från ett yoga-pass... och jag är rökfri... att jag inte röker just nu och går på mina yoga-pass har en förklaring... jag tycker att jag är värd att ge min kropp detta... för jag tycker om mig själv.
Så det är när jag tycker om mig själv som jag bryr mig om hur jag behandlar mig själv... där hittar jag motivation till att vara rökfri... gå på yoga... eller vad det nu kan vara... när jag gillar mig själv tar jag hand om mig... äter och sover... ja massa prylar helt enkelt... å vad får jag på köpet...
... jo en bra hälsa... så visst fan är hälsa en biprodukt... en produkt av att jag tar hand om mig själv och accepterar mig precis som den jag är... med fel och brister... med tillgångar... när jag lär mig att älska mig själv som den jag är... då kommer min hälsa på köpet... för hälsan är en biprodukt...
Rökfri på riktigt...
... känns det som nu.
Jojo... visst har jag hållt mig rökfri hela detta året... med marginal vill jag faktiskt påpeka för jag fimpade min senaste cigg två (2) minuter före 12-slaget... viktiga minuter för mig *L*.
Vad jag menar är att jag stängt lite bakdörrar... mitt experiment att testa vara nikotinfri i 12 dagar avslutas ju idag... och jag har tagit ett beslut om att fortsätta vara rökfri... ingen tidsgräns... en dag i taget... en timme eller fem minuter om det krävs... men ingen datum då jag bestämt mig för att tända en cigg.
Och nu har jag ju sagt det till sååååååå jäääääävla många... att jag är rökfri... å vet ni vad?
De flesta verkar tro på mig... att jag liksom kan fixa det... undrar om det beror på att ingen av dem jag pratat med någonsin har träffat mig rökfri tidigare... det är ju inte så många som gjort det... bara dem jag kände innan jag fyllde 11 år... typ mamma och pappa... och några äldre släktingar.
Det är flippat det som händer med mig nu när jag tagit dett beslut... för samtidigt som det känns betydligt enklare så "glömmer" jag bort att jag är rökfri lite då och då... kan vara när jag häller upp en kopp kaffe här hemma och sätter mig här för att skriva... då sticker jag ner handen i bakfickan för att ta fram tobaken... och det är först när jag fattar att jag inte har någon tobak där längre som jag kommer på att jag är rökfri... hade jag haft tobaken kvar där så kan det mycket väl hända att jag utan att tänka på det helt plötsligt tänt en cigg...
... detta är ett gott tecken... för det betyder ju att jag inte tänker på min rökning hela tiden *L*... skönt...
...jag är rökfri på riktigt... woow... på riktigt... jag får nypa mig i armen... aj!!!... jo det är sant... rökfri på riktigt... och en sak till... jättetack till er alla som ger mig styrka och hopp... och ett speciellt tack till Elvira... du är en stor del i att jag har fixat det tills nu... för ensam är inte stark... jag bjuder på glass i sommar *L*...
Jojo... visst har jag hållt mig rökfri hela detta året... med marginal vill jag faktiskt påpeka för jag fimpade min senaste cigg två (2) minuter före 12-slaget... viktiga minuter för mig *L*.
Vad jag menar är att jag stängt lite bakdörrar... mitt experiment att testa vara nikotinfri i 12 dagar avslutas ju idag... och jag har tagit ett beslut om att fortsätta vara rökfri... ingen tidsgräns... en dag i taget... en timme eller fem minuter om det krävs... men ingen datum då jag bestämt mig för att tända en cigg.
Och nu har jag ju sagt det till sååååååå jäääääävla många... att jag är rökfri... å vet ni vad?
De flesta verkar tro på mig... att jag liksom kan fixa det... undrar om det beror på att ingen av dem jag pratat med någonsin har träffat mig rökfri tidigare... det är ju inte så många som gjort det... bara dem jag kände innan jag fyllde 11 år... typ mamma och pappa... och några äldre släktingar.
Det är flippat det som händer med mig nu när jag tagit dett beslut... för samtidigt som det känns betydligt enklare så "glömmer" jag bort att jag är rökfri lite då och då... kan vara när jag häller upp en kopp kaffe här hemma och sätter mig här för att skriva... då sticker jag ner handen i bakfickan för att ta fram tobaken... och det är först när jag fattar att jag inte har någon tobak där längre som jag kommer på att jag är rökfri... hade jag haft tobaken kvar där så kan det mycket väl hända att jag utan att tänka på det helt plötsligt tänt en cigg...
... detta är ett gott tecken... för det betyder ju att jag inte tänker på min rökning hela tiden *L*... skönt...
...jag är rökfri på riktigt... woow... på riktigt... jag får nypa mig i armen... aj!!!... jo det är sant... rökfri på riktigt... och en sak till... jättetack till er alla som ger mig styrka och hopp... och ett speciellt tack till Elvira... du är en stor del i att jag har fixat det tills nu... för ensam är inte stark... jag bjuder på glass i sommar *L*...
Nu jävlar...
... har jag tagit ett beslut... jag tänker fortsätta med mitt rökfrihetsprojekt.
För att fira detta så beställde jag idag tid hos...
... min frisör.
För ta mig fan... ett rökfritt liv ska för mig innebära ett liv fyllt av belöningar... jag ska göra mitt bästa för att varje rökfri dag ska bli en dag fylld av glädje... och va fan... om jag nu ska vara glad hela tiden så kan det ju passa med att vara nyklippt samtidigt... nyklippt, rökfri och lycklig... ja det kan jag väl stå ut med...
För att fira detta så beställde jag idag tid hos...
... min frisör.
För ta mig fan... ett rökfritt liv ska för mig innebära ett liv fyllt av belöningar... jag ska göra mitt bästa för att varje rökfri dag ska bli en dag fylld av glädje... och va fan... om jag nu ska vara glad hela tiden så kan det ju passa med att vara nyklippt samtidigt... nyklippt, rökfri och lycklig... ja det kan jag väl stå ut med...
En plan...
... börjar ta form i mitt huvud.
Det lutar ju åt att jag tänker fortsätta med mitt rökfria projekt... och då får jag fan ta och vara en smula seriös i hur jag ska gå tillväga... jag har ju lyssnat en hel del på människor som har ägnat sig åt samma sak... rökfrihet... och jag noterar att det finns lite olika sätt att välja på.
När jag valde att leva drogfritt för en herrans massa år sedan så sa jag en sak åt mig själv... något som jag faktiskt ibland fortfarande påminner mig om... och som har varit viktigt för mig... jag sa åt mig själv att...
... jag har inte slutat att supa och knarka... jag har bara börjat att leva drogfritt...
... och på den vägen är det... jag har fortfarande inte slutat med någonting... bara fortsatt att vara drogfri... en dag i taget.
Och ska jag göra någon förändring med mitt rökande så är det inte att sluta med någonting... nä det blir istället att börja leva rökfritt... å ska jag leva rökfritt... ja då ska jag fan gilla det...
... det är min plan... att leva rökfritt och att älska det... för jag vill inte vara killen som tar bort saker ur mitt liv... nä jag vill vara killen som tillför sitt liv nya upplevelser och trivs med det... och jag har ett hopp om att kunna göra precis vilken förändring som helst i mitt liv... allt... precis allt är möjligt...
Fullmåne...
... och det påverkar mig.
Jag blir alltid lite extra hispig när det är...
...fullmåne.
Det är inte riktigt så att det helt okontrollerat börjar växa hår överallt på mig... inte heller några huggtänder (även om dessa hade varit rätt välkommna eftersom jag fattas några gaddar)... nä inget sådant händer mig... däremot så känner jag tydligt när det är fullmåne... lite svårare att somna...lite speedad faktiskt.
Och nu blir ju detta naturligtvis ännu tydligare... jag är glad över att jag är ensam här hemma nu... annars så hade nog risken varit stor att någon ringt till dårhuset och beställt hit en bil till mig... en bil och en skjorta med väldigt långa armar...
... jag får nämligen väldigt underligga spel... hyperventilerar och hoppar omkring... pratar riktigt bred skånska med mig själv... och beter mig allmänt konstigt...
... ja ingen kraftig och väldigt tillfällig hårväxt... men... lite underligt känns det ändå... tur att jag kan skylla på ciggen *L*... hur länge får man vara galen när man väljer att vara rökfri?
Jag blir alltid lite extra hispig när det är...
...fullmåne.
Det är inte riktigt så att det helt okontrollerat börjar växa hår överallt på mig... inte heller några huggtänder (även om dessa hade varit rätt välkommna eftersom jag fattas några gaddar)... nä inget sådant händer mig... däremot så känner jag tydligt när det är fullmåne... lite svårare att somna...lite speedad faktiskt.
Och nu blir ju detta naturligtvis ännu tydligare... jag är glad över att jag är ensam här hemma nu... annars så hade nog risken varit stor att någon ringt till dårhuset och beställt hit en bil till mig... en bil och en skjorta med väldigt långa armar...
... jag får nämligen väldigt underligga spel... hyperventilerar och hoppar omkring... pratar riktigt bred skånska med mig själv... och beter mig allmänt konstigt...
... ja ingen kraftig och väldigt tillfällig hårväxt... men... lite underligt känns det ändå... tur att jag kan skylla på ciggen *L*... hur länge får man vara galen när man väljer att vara rökfri?
Ärlig...
... vill jag ju gärna vara... såklart *L*.
Ja jag funderade lite runt det här med att vara ärlig efter en kommentar jag fick... och det är ett rätt intressant ämne.
Att vara ärlig hänger ju lite ihop med att vara sann... eller?
Jag kan få för mig det... och då drar jag mig till minnes en upplevelse jag fick i mitt arbete... jag åker ju land och rike runt med...
... mina föreläsningar...
... och då berättar jag sanningen om mitt liv... ja det är ju själva meningen med min föreläsning... att den ska ha substans i mina egna upplevelser och på så sätt bli trovärdig... och helt plötsligt när jag avslutat en föreläsning så slår det mig... som en blixt från klar himmel... att va fan... det fanns ju grejer i min föreläsning som inte var sanna.
Sanningen hade förändrats... det jag sagt i flera år var den sanningen som jag kände till... och helt plötsligt så var det inte sant längre... jag hade förvandlats till en bedragare... ja det kändes ju nästan så.
För om jag ska förmå att vara ärlig fullt ut mot mig själv så måste jag nog ärligt erkänna att det kommer jag aldrig att klara av... det går över min förmåga... jag kan göra mitt bästa och sikta mot stjärnorna... men det kommer nog likförbannat alltid att finnas en rot som jag snubblar över... det är lite av skyttens lott i livet har jag hört *L*... ja ni vet horoskop å sånt där...
När jag tittade lite närmare på det som hade förändrats i min föreläsning så såg jag tydligt att det från början verkligen var min ärliga sanning jag pratat om... grejen var bara att den sanningen hade förändrats... och det var inte sista gången heller... det finns massor av saker i min historia som är i förändring... det kan säkert bero på både ditten och datten men det spelar inte så stor roll...
... vissa saker är helt och hållet sanna... som drogfri tid... om jag röker eller inte... hur många barn jag har... ja sådana grejer... men mitt minne kan spela mig spratt... kanske för att jag har lite taskigt tålamod... vill så gärna vara den jag vill bli... och helst igår... jaja... det enda jag kan kräva av mig själv är att jag gör mitt bästa... det duger... och som jag ändå någonstans tror... att...
... Allt är perfekt,
har alltid varit perfekt
och kommer alltid att vara perfekt...
... så slipper jag vara perfekt...
... men om jag alltid måste vara sann för att kunna vara ärlig... ja då är det kört för min del *L*... helt ärligt...
Ja jag funderade lite runt det här med att vara ärlig efter en kommentar jag fick... och det är ett rätt intressant ämne.
Att vara ärlig hänger ju lite ihop med att vara sann... eller?
Jag kan få för mig det... och då drar jag mig till minnes en upplevelse jag fick i mitt arbete... jag åker ju land och rike runt med...
... mina föreläsningar...
... och då berättar jag sanningen om mitt liv... ja det är ju själva meningen med min föreläsning... att den ska ha substans i mina egna upplevelser och på så sätt bli trovärdig... och helt plötsligt när jag avslutat en föreläsning så slår det mig... som en blixt från klar himmel... att va fan... det fanns ju grejer i min föreläsning som inte var sanna.
Sanningen hade förändrats... det jag sagt i flera år var den sanningen som jag kände till... och helt plötsligt så var det inte sant längre... jag hade förvandlats till en bedragare... ja det kändes ju nästan så.
För om jag ska förmå att vara ärlig fullt ut mot mig själv så måste jag nog ärligt erkänna att det kommer jag aldrig att klara av... det går över min förmåga... jag kan göra mitt bästa och sikta mot stjärnorna... men det kommer nog likförbannat alltid att finnas en rot som jag snubblar över... det är lite av skyttens lott i livet har jag hört *L*... ja ni vet horoskop å sånt där...
När jag tittade lite närmare på det som hade förändrats i min föreläsning så såg jag tydligt att det från början verkligen var min ärliga sanning jag pratat om... grejen var bara att den sanningen hade förändrats... och det var inte sista gången heller... det finns massor av saker i min historia som är i förändring... det kan säkert bero på både ditten och datten men det spelar inte så stor roll...
... vissa saker är helt och hållet sanna... som drogfri tid... om jag röker eller inte... hur många barn jag har... ja sådana grejer... men mitt minne kan spela mig spratt... kanske för att jag har lite taskigt tålamod... vill så gärna vara den jag vill bli... och helst igår... jaja... det enda jag kan kräva av mig själv är att jag gör mitt bästa... det duger... och som jag ändå någonstans tror... att...
... Allt är perfekt,
har alltid varit perfekt
och kommer alltid att vara perfekt...
... så slipper jag vara perfekt...
... men om jag alltid måste vara sann för att kunna vara ärlig... ja då är det kört för min del *L*... helt ärligt...
Min väg...
... kan med hjälp av min omgivning vara en mycket bra väg *L*... det har jag ju erfarenhet av.
Men det gäller för mig att lyssna på "rätt" röst... för min väg... har ju inte alltid varit det bästa valet för mig *L*... jag är ju trots allt en missbrukare och det innebär ju att jag behöver vara en smula på min vakt mellan varven *L*.
Men fan... jag har också lärt mig en hel del på de här åren som jag har lyckats hålla mig drogfri... och en av de sakerna som jag har lärt mig är att det går alldeles utmärkt att hitta ett sätt som passar mig... mitt eget sätt så att säga *L*... för det finns en jävla massa olika vägar fram till samma mål... det är bara att välja.
Och nu så är det då rökningen som är på tapeten för mig... och jag börjar förstå att jag har några val framför mig... välja vilken väg jag vill ta... ja först så måste jag ju faktiskt ta ett beslut om jag vill vara rökfri... detta är ju trots allt bara en test... men jag ska ärligt säga er att jag börjar så smått fundera i banor om att fortsätta detta projekt i några dagar till... en dag i taget *L*...
... och ska jag vara rökfri så vill jag fan att det ska kännas bra... annars så skiter jag i det.
Jag är helt övertygad om att det finns en väg som passar mig... en väg där jag känner att jag har något att vinna varje dag på att förbli rökfri... en väg som berikar mitt liv... får mig att må bra... ja en väg som jag trivs att vandra... och det mina vänner... det är min väg... för jag tänker fan inte plåga mig genom att vara rökfri... nä... jag ska fan njuta av det...
... ja jävlar... njuta av det... *L*...
Men det gäller för mig att lyssna på "rätt" röst... för min väg... har ju inte alltid varit det bästa valet för mig *L*... jag är ju trots allt en missbrukare och det innebär ju att jag behöver vara en smula på min vakt mellan varven *L*.
Men fan... jag har också lärt mig en hel del på de här åren som jag har lyckats hålla mig drogfri... och en av de sakerna som jag har lärt mig är att det går alldeles utmärkt att hitta ett sätt som passar mig... mitt eget sätt så att säga *L*... för det finns en jävla massa olika vägar fram till samma mål... det är bara att välja.
Och nu så är det då rökningen som är på tapeten för mig... och jag börjar förstå att jag har några val framför mig... välja vilken väg jag vill ta... ja först så måste jag ju faktiskt ta ett beslut om jag vill vara rökfri... detta är ju trots allt bara en test... men jag ska ärligt säga er att jag börjar så smått fundera i banor om att fortsätta detta projekt i några dagar till... en dag i taget *L*...
... och ska jag vara rökfri så vill jag fan att det ska kännas bra... annars så skiter jag i det.
Jag är helt övertygad om att det finns en väg som passar mig... en väg där jag känner att jag har något att vinna varje dag på att förbli rökfri... en väg som berikar mitt liv... får mig att må bra... ja en väg som jag trivs att vandra... och det mina vänner... det är min väg... för jag tänker fan inte plåga mig genom att vara rökfri... nä... jag ska fan njuta av det...
... ja jävlar... njuta av det... *L*...
Dåååååååliga nyheter...
... har jag tagit del av idag... riktigt dåååååliga nyheter.
Som det mesta i mitt liv just nu så handlar det om rökning... eller rättare sagt rökfrihet... jag har ju ett visst intresse och fullständigt suger åt mig kunskap som handlar om detta ämne... och idag så kändes det som om någon gav mig en käftsmäll... en fet fläskläpp.
Jag snackade med en vän på telefon... och hon grattade mig till alla mina rökfria dagar (hon hade läst bloggen)... och berättade för mig om hennes historia... hon hade slutat röka för en massa år sedan... som sååååå många andra jag "råkar" stöta ihop med nu för tiden... hela världen verkar ha slutat röka för massa år sedan... konstigt... det märkte inte jag... måste stått i snålblåsten och rökt just då.
Men hennes ord var... att det tar tid innan röksuget försvinner... vad menar du? undrade jag... i min värld så har jag ju bestämt att det ska ta... ja 12 dagar... nä glöm det, sa hon... det kan ta flera månader...
... jag kände jorden gunga under fötterna på mig...
... flydde snabbt in på min rökfria väns blogg... och vad tror ni möter mig där?
Jo en kommentar... om att man kan vara röksugen i... flera år!!!!!
Jag befinner mig i ett chocktillstånd...
Som det mesta i mitt liv just nu så handlar det om rökning... eller rättare sagt rökfrihet... jag har ju ett visst intresse och fullständigt suger åt mig kunskap som handlar om detta ämne... och idag så kändes det som om någon gav mig en käftsmäll... en fet fläskläpp.
Jag snackade med en vän på telefon... och hon grattade mig till alla mina rökfria dagar (hon hade läst bloggen)... och berättade för mig om hennes historia... hon hade slutat röka för en massa år sedan... som sååååå många andra jag "råkar" stöta ihop med nu för tiden... hela världen verkar ha slutat röka för massa år sedan... konstigt... det märkte inte jag... måste stått i snålblåsten och rökt just då.
Men hennes ord var... att det tar tid innan röksuget försvinner... vad menar du? undrade jag... i min värld så har jag ju bestämt att det ska ta... ja 12 dagar... nä glöm det, sa hon... det kan ta flera månader...
... jag kände jorden gunga under fötterna på mig...
... flydde snabbt in på min rökfria väns blogg... och vad tror ni möter mig där?
Jo en kommentar... om att man kan vara röksugen i... flera år!!!!!
Jag befinner mig i ett chocktillstånd...
Ett öppet sinne...
... är ju alltid skönt att bli mött av... och här kan jag nog tycka att Danmark alltid har varit något av ett föregångsland... eller vad säger ni om...
... detta erbjudande?
Det känns tryggt...
... detta erbjudande?
Det känns tryggt...
Saker att sakna som rökfri...
... finns det naturligtvis... helt klart.
Det är inte bara det där med att dra in rök i lungorna som jag kan sakna... för visst är det väl en ljuvlig sysselsättning hur underligt det än låter... för nu när jag skrev det lär det ju typ... sinnessjukt *L*.
Men visst finns det massor av saker att sakna... eller???
Den lite charmiga rökhostan på morgonen... hur jag liksom fick röka igång mig på morgnarna... och den sköna känslan när jag äntligen fick behålla dagens första bloss... eller det lite tuffa att kunna blåsa rökringar... ni ska bara veta hur fräck jag ser ut när jag blåser ut dem *L*... lite av en fisk på land.
Och har ni tänkt på det där med smygandet... jag kommer helt klart att sakna det spännande äventyret i att smita iväg och...
... smygröka.
Eller all frisk luft som jag missar som rökfri... det har hela min tid som rökare varit ett av mina största argument för att röka... för vilken annan människa mer än en inbiten rökare ställer sig i snålblåsten och fryser häcken av sig en mulen svinkall januaridag... frivilligt.
Och den som någon gång har rökt på en flygplats vet vad jag talar om när jag bekriver dessa små fyrkantiga bås som är avsatta för oss rökare där... om vi har tur vill säga... i dessa burar finns inte "passiv rökning"... det är liksom omöjligt att vara en passiv rökare i den miljön av den enkla anledningen att en kedjerökande människa... vilken som helst... inte kan få i sig så mycket rök som man får av att bara befinna sig i närheten av dessa rökrum... ens efter år av träning... här snackar vi rökning... ja herrejävlar...
... nä det kan jag inte sakna... det går bara inte... jag är en van rökare och dessa rum var faktiskt på gränsen av vad jag klarade av... inte för att det fick mig att skita i att sitta där i flera timmar innan planen gick... blossa på allt vad jag orkade... och grön i ansiktet stappla på flygplanet... besviken på rökförbudet *L*.
Men en sak saknar jag inte än... och det är mitt röksug...
Skolan...
... ska jag ju börja i igen.
Och det börjar närma sig skolstart med stormsteg... ja jävlar *L*... och det är inte utan att jag har lite funderingar runt detta... det har väl skett några små förändringar sedan jag satt på skolbänken sist... det känns som det var ett tag sedan... men jag har några...
... minnen kvar och såååååå mycket kan väl inte skolan ha förändrats.
Undrar om man fortfarande får ta av sig skorna utanför klassrummet och stå där och vänta i ett led innan man får gå in?
Nä skämt åsido jag har ju faktiskt gått i skolan för inte såååå länge sedan... Komvux... ja herregud... vilken resa.
Jag gick ju inte i skolan för att jag ville lära mig något då... nä det var skitsamma... jag började skolan för att det fanns brudar där... och jag hade hört att just komvux var kanon om man ville fixa sig en relation... så jag började skolan... och slutade den ungefär lika snabbt... okej jag gick väl där i några månader för att kunna få ut mina stålar... men eftersom jag redan innan jag hann börja skolan träffade en tjej så föll ju liksom hela min idé om målet för min utbildning.
Denna gången ska jag utbilda mig till Addiktolog... det låter ju lite fräckt tycker jag *L*... vad som skrämmer mig mest just nu är att jag är singel... och kanske tappar focus på det som jag bör lära mig... men det tror jag inte... nä jag har ett större problem... ett kraftigt högmod och tror väl redan att jag kan allt som finns att lära sig på denna skolan.
Ja... jag och skolan har alltid haft ett väldigt speciellt förhållande... lite som mina relationer faktiskt... passionerat dysfunktionella... minst sagt... icke-fungerande *L*... men men... det skrämmer ju inte mig... nä jag ser verkligen fram emot denna gången... som vanligt helt övertygad om att... "denna gången kommer det att bli annorlunda"... hehe... ja jävlar...
Och det börjar närma sig skolstart med stormsteg... ja jävlar *L*... och det är inte utan att jag har lite funderingar runt detta... det har väl skett några små förändringar sedan jag satt på skolbänken sist... det känns som det var ett tag sedan... men jag har några...
... minnen kvar och såååååå mycket kan väl inte skolan ha förändrats.
Undrar om man fortfarande får ta av sig skorna utanför klassrummet och stå där och vänta i ett led innan man får gå in?
Nä skämt åsido jag har ju faktiskt gått i skolan för inte såååå länge sedan... Komvux... ja herregud... vilken resa.
Jag gick ju inte i skolan för att jag ville lära mig något då... nä det var skitsamma... jag började skolan för att det fanns brudar där... och jag hade hört att just komvux var kanon om man ville fixa sig en relation... så jag började skolan... och slutade den ungefär lika snabbt... okej jag gick väl där i några månader för att kunna få ut mina stålar... men eftersom jag redan innan jag hann börja skolan träffade en tjej så föll ju liksom hela min idé om målet för min utbildning.
Denna gången ska jag utbilda mig till Addiktolog... det låter ju lite fräckt tycker jag *L*... vad som skrämmer mig mest just nu är att jag är singel... och kanske tappar focus på det som jag bör lära mig... men det tror jag inte... nä jag har ett större problem... ett kraftigt högmod och tror väl redan att jag kan allt som finns att lära sig på denna skolan.
Ja... jag och skolan har alltid haft ett väldigt speciellt förhållande... lite som mina relationer faktiskt... passionerat dysfunktionella... minst sagt... icke-fungerande *L*... men men... det skrämmer ju inte mig... nä jag ser verkligen fram emot denna gången... som vanligt helt övertygad om att... "denna gången kommer det att bli annorlunda"... hehe... ja jävlar...
Sanningen...
... är i ständig förändring...
... i alla fall om det är sant... för det enda jag vet om sanningen är att den är i ständig förändring... och ibland så kan det leda till någon form av...
... utveckling... eller som i detta fall... inveckling *L*.
För några dagar sedan var jag en rökare... är jag det fortfarande?
När förändras den sanningen?
Jag är ju fortfarande en narkoman... det brukar jag vara noga med att påminna mig själv om... så att jag inte "glömmer" bort det... och om jag ska se på rökningen på samma sätt... ja då kommer jag ju alltid att vara en rökare... idag är jag en rökfri rökare... det är ju sant... eller???
Ibland så har jag jättekonstiga tankar... det är nästan så att jag tror att det är "skador" från mitt missbruk... men det är inte sant... det vet jag... för jag hade jättekonstiga tankar redan innan jag testat droger *L*... en av dessa kunde vara att t.ex. tänka på en färg... säg blått... och undra över om alla andra också såg samma blåa färg som mig... eller om kanske rött var blått för alla andra... å att det jag tyckte var blått egentligen hette rött...
Vad hade då varit sant?
Min sanning är min sanning... inte någon annans... får jag låna lite av din... så förändras min... det är som att blanda blått och gult... då blir det grönt... å grönt är ju såååå skönt *L*...
... håller det på att slå över för mig nu?
Sanningen är att ni hjälper mig på massa olika sätt... och att jag är väldigt tacksam för det... för utan er så hade jag inte haft någon som helst kontakt med mitt förstånd *L*...
... i alla fall om det är sant... för det enda jag vet om sanningen är att den är i ständig förändring... och ibland så kan det leda till någon form av...
... utveckling... eller som i detta fall... inveckling *L*.
För några dagar sedan var jag en rökare... är jag det fortfarande?
När förändras den sanningen?
Jag är ju fortfarande en narkoman... det brukar jag vara noga med att påminna mig själv om... så att jag inte "glömmer" bort det... och om jag ska se på rökningen på samma sätt... ja då kommer jag ju alltid att vara en rökare... idag är jag en rökfri rökare... det är ju sant... eller???
Ibland så har jag jättekonstiga tankar... det är nästan så att jag tror att det är "skador" från mitt missbruk... men det är inte sant... det vet jag... för jag hade jättekonstiga tankar redan innan jag testat droger *L*... en av dessa kunde vara att t.ex. tänka på en färg... säg blått... och undra över om alla andra också såg samma blåa färg som mig... eller om kanske rött var blått för alla andra... å att det jag tyckte var blått egentligen hette rött...
Vad hade då varit sant?
Min sanning är min sanning... inte någon annans... får jag låna lite av din... så förändras min... det är som att blanda blått och gult... då blir det grönt... å grönt är ju såååå skönt *L*...
... håller det på att slå över för mig nu?
Sanningen är att ni hjälper mig på massa olika sätt... och att jag är väldigt tacksam för det... för utan er så hade jag inte haft någon som helst kontakt med mitt förstånd *L*...
Trött...
... kan jag bli av lite olika anledningar.
En ganska naturlig orsak är väl brist på sömn kan jag tänka... och jag har för tillfället lite problem med min sömn... inget allvarligt men lite förvånande ändå... jag brukar ju sova som en stock... lägger huvudet på kudden... somnar... och blir väckt av väckarklockan på morgonen... har inte ens ett minne av att jag drömt något.
Det är annorlunda nu... naturligtvis så har det med min rökfrihet att göra... vaknar några gånger varje natt... genomsvettig... och det känns lite ovant... ingen större fara... men ovant... och så är jag förstås lite tröttare än vanligt när klockan ringer.
Jag kan också bli trött på jidder... ni vet sånt där helt meningslöst skitsnack... rätt eller fel... hit eller dit... bra eller dåligt... ja ni fattar... skitsnack... som oftast går ut på att "vinna" eller få in en replik... gärna det sista ordet *L*... åhhh... jag blir sååååå trött varje gång det händer... det är ju så meningslöst och tillför inte mitt liv någonting...
... att vara trött på morgonen för att jag har svårt att sova nu när jag håller mig rökfri tror jag i alla fall kan tillföra mitt liv någonting... jag har en förhoppning om det... ja faktiskt *L*... i det fallet känner jag hopp...
... till skillnad för vad jag känner över åsiktsjiddret... det är ju bara... *suck*... möjligtvis lite roligt... för det är ju inget annat än komiskt egentligen... tragiskt visst... tragikomiskt när det trots allt handlar om människor... som inte fixar att vara vuxna... och jag kan bara le åt mig själv när jag trillar in i sandlådeleken... lite överseende... förlåtande... och ömsint kärleksfullt... jag är ju trots allt bara en människa *L*... att jag har åsikter är ju närmast att betrakta som... på sin höjd... möjligtvis... intressant... i sin obetydlighet... för åsikter är... ingenting värda... de är ju bara... åsikter *L*...
... att jag har rätt och att mina åsikter är de rätta... det är ju en helt annan sak *L*...
En ganska naturlig orsak är väl brist på sömn kan jag tänka... och jag har för tillfället lite problem med min sömn... inget allvarligt men lite förvånande ändå... jag brukar ju sova som en stock... lägger huvudet på kudden... somnar... och blir väckt av väckarklockan på morgonen... har inte ens ett minne av att jag drömt något.
Det är annorlunda nu... naturligtvis så har det med min rökfrihet att göra... vaknar några gånger varje natt... genomsvettig... och det känns lite ovant... ingen större fara... men ovant... och så är jag förstås lite tröttare än vanligt när klockan ringer.
Jag kan också bli trött på jidder... ni vet sånt där helt meningslöst skitsnack... rätt eller fel... hit eller dit... bra eller dåligt... ja ni fattar... skitsnack... som oftast går ut på att "vinna" eller få in en replik... gärna det sista ordet *L*... åhhh... jag blir sååååå trött varje gång det händer... det är ju så meningslöst och tillför inte mitt liv någonting...
... att vara trött på morgonen för att jag har svårt att sova nu när jag håller mig rökfri tror jag i alla fall kan tillföra mitt liv någonting... jag har en förhoppning om det... ja faktiskt *L*... i det fallet känner jag hopp...
... till skillnad för vad jag känner över åsiktsjiddret... det är ju bara... *suck*... möjligtvis lite roligt... för det är ju inget annat än komiskt egentligen... tragiskt visst... tragikomiskt när det trots allt handlar om människor... som inte fixar att vara vuxna... och jag kan bara le åt mig själv när jag trillar in i sandlådeleken... lite överseende... förlåtande... och ömsint kärleksfullt... jag är ju trots allt bara en människa *L*... att jag har åsikter är ju närmast att betrakta som... på sin höjd... möjligtvis... intressant... i sin obetydlighet... för åsikter är... ingenting värda... de är ju bara... åsikter *L*...
... att jag har rätt och att mina åsikter är de rätta... det är ju en helt annan sak *L*...
Belöningar...
... ska jag ge mig själv.
På något sätt så förstår jag att jag på sikt måste belöna mig för min rökfrihet... hur och på vilket sätt vet jag inte än... fattar ju att jag "sparar" en massa stålar som jag har lagt på ciggen i hela mitt liv... kanske inte riktigt så mycket som fogden tar för mig varje månad nu... men en hel del *L*.
Jag förstår att det blir en slant på ett år... å att jag skulle komma till Indien för dem.
Det är en lockande tanke... men lite för avlägsen just nu... jag har ett behov av lite snabbare belöningar.
Bättre hälsa... längre liv å allt det där är ju också belöningar... men men... nä det räcker inte just nu... nu vill jag ha en belöning som ger mig energi att fortsätta bibehålla min rökfrihet... för helt ärligt... fortfarande är den största förändringen jag känner... samma som efter en timme... att jag är röksugen.
Viss psykiskt belöning kan jag också känna i form av stolthet över att jag står emot mitt röksug... och det är också rätt roligt att se på mina medmänniskors blickar när jag får mina "frispel" och hoppar omkring och hyperventilerar... för det får man när man är rökfri... ja man får faktiskt bete sig rätt underligt... det är liksom okej *L*... och visst... det är ju en liten belöning i sig *L*.
Ja belöningar är viktiga... och kanske är det så att vi skulle ta och se till att vi belönade oss lite mer överhuvudtaget... bara för att vi är värda det... bara för att vara lite snälla mot oss själva...
... ger oss en klapp på axeln för att vi gått upp ur sängen även denna dag... kanske lyckats med att ge någon ett leende... ja det är fan värt att belönas...
På något sätt så förstår jag att jag på sikt måste belöna mig för min rökfrihet... hur och på vilket sätt vet jag inte än... fattar ju att jag "sparar" en massa stålar som jag har lagt på ciggen i hela mitt liv... kanske inte riktigt så mycket som fogden tar för mig varje månad nu... men en hel del *L*.
Jag förstår att det blir en slant på ett år... å att jag skulle komma till Indien för dem.
Det är en lockande tanke... men lite för avlägsen just nu... jag har ett behov av lite snabbare belöningar.
Bättre hälsa... längre liv å allt det där är ju också belöningar... men men... nä det räcker inte just nu... nu vill jag ha en belöning som ger mig energi att fortsätta bibehålla min rökfrihet... för helt ärligt... fortfarande är den största förändringen jag känner... samma som efter en timme... att jag är röksugen.
Viss psykiskt belöning kan jag också känna i form av stolthet över att jag står emot mitt röksug... och det är också rätt roligt att se på mina medmänniskors blickar när jag får mina "frispel" och hoppar omkring och hyperventilerar... för det får man när man är rökfri... ja man får faktiskt bete sig rätt underligt... det är liksom okej *L*... och visst... det är ju en liten belöning i sig *L*.
Ja belöningar är viktiga... och kanske är det så att vi skulle ta och se till att vi belönade oss lite mer överhuvudtaget... bara för att vi är värda det... bara för att vara lite snälla mot oss själva...
... ger oss en klapp på axeln för att vi gått upp ur sängen även denna dag... kanske lyckats med att ge någon ett leende... ja det är fan värt att belönas...
Nu jävlar...
... blir jag fan förbannad (ursäkta mina svordommar).
Denna dagen har varit fruktansvärd... och det känns lite som om jag gått över en gräns... det är liksom lite mer än en rökfri test nu känns det som... jag och mitt röksug är på kollisionskurs helt enkelt.
Ja jag blir förbannad på mitt beroende... denna jävla besatthet som håller på att få mig att bryta ihop... ja okej riktigt sååååå farligt är det väl inte... men fan fullt tillräckligt för att reta gallfeber på mig... så nu är det KRIG... jag mot mitt eget röksug... å idag ska jag gå och lägga mig rökfri... å ge fingret åt röksuget...
... men jag får akta mig för högmodet... jag vet att ha respekt för min sjukdom... och jag är en beroende i alla mina angelägenheter... en dag i taget... det är allt jag behöver veta... vad som hände igår är historia... vad som händer imorgon vet jag inget om... man vad som händer idag... det är mitt ansvar.
Och jag ska ge mig själv en klapp på axeln... snart har jag en veckas rökfrihet... det är fan inte dåligt *L*... och jag tror mig klara det också... för nu är det nära... riktigt nära... 6 dygn... 22 timmar och 30 minuter... wooow...
Denna dagen har varit fruktansvärd... och det känns lite som om jag gått över en gräns... det är liksom lite mer än en rökfri test nu känns det som... jag och mitt röksug är på kollisionskurs helt enkelt.
Ja jag blir förbannad på mitt beroende... denna jävla besatthet som håller på att få mig att bryta ihop... ja okej riktigt sååååå farligt är det väl inte... men fan fullt tillräckligt för att reta gallfeber på mig... så nu är det KRIG... jag mot mitt eget röksug... å idag ska jag gå och lägga mig rökfri... å ge fingret åt röksuget...
... men jag får akta mig för högmodet... jag vet att ha respekt för min sjukdom... och jag är en beroende i alla mina angelägenheter... en dag i taget... det är allt jag behöver veta... vad som hände igår är historia... vad som händer imorgon vet jag inget om... man vad som händer idag... det är mitt ansvar.
Och jag ska ge mig själv en klapp på axeln... snart har jag en veckas rökfrihet... det är fan inte dåligt *L*... och jag tror mig klara det också... för nu är det nära... riktigt nära... 6 dygn... 22 timmar och 30 minuter... wooow...
Herrejävlar...
... ska det då aldrig släppa?
Får fan riktiga psykbryt... 6 dagar... 18 timmar... 12 minuter...
Får fan riktiga psykbryt... 6 dagar... 18 timmar... 12 minuter...
Danmark...
... har alltid legat mig varmt om hjärtat.
Halva min släkt är dansk så det kanske inte är så konstigt... och jag har massa fina vänner där också... ja det fanns faktiskt en tid då jag visste att jag kunde prata danska... eller snacke dansk som jag sa på den tiden.
Och det var väl inte så konstigt att jag trodde mig vara en hejare på att snacka danska... va fan... min mamma är ju dansk och hon sa åt mig att jag var skitbra på att prata danska... å jag mitt dumma nöt... trodde ju på henne... glömde liksom bort att min mamma tycker att jag är världsbäst på allt... och då menar jag verkligen... allt.
Så hände det sig att jag och en av mina döttrar var nere i Köpenhamn för att hälsa på en annan av mina döttrar som då gick i skolan där... en clownskola som heter något på engelska och är en rackarns bra skola för så begåvade människor som min dotter och ett fåtal andra personer (jag ljuger inte nu... jag var mycket imponerad av deras framställningar)... jaja i vilket fall som helst så sitter jag och min dotter (hon som inte går i skolan där *L*) vid ett bord på en uteservering och njuter av vårsolen...
... och jag ringer upp en av mina danska vänner... naturligtvis så pratar jag ju danska med honom... trodde jag i alla fall... och jag undrar lite varför min dotter ligger under bordet och gapflabbar... detta var första gången jag överhuvudtaget anade att min danska inte var perfekt...
... det tog inte mer än några veckor innan nästa chock kom... då var det mina svenska vänner som försökte förklara för mig att jag inte kunde ett skit danska... naturligtvis så trodde jag inte på dem... var istället övertygad om att det låg en smula avundsjuka begravd här...
... spiken i kistan föll när jag åkte på konvent i Danmark... och då drabbades jag av en aning osäkerhet beträffande min danska... så att jag helt enkelt föredrog att prata svenska med mina danska vänner... då sa de åt mig att det var betydligt lättare för dem att förstå mig när jag pratade svenska... min "danska" var tydligen väldigt speciell...
Men Danmark ligger mig fortfarande varmt om hjärtat... kanske för att det inte är så noga med allt där... och att jag när jag fortfarande rökte gillade att man fick göra det lite var som helst... så jag blev lite glad när en vän skickade en bild till mig häromdan...
... som jag efter ett bra tag nu... fattar att jag inte fixar att få in här... och eftersom jag nu håller på at få fullständigt frispel... krupp... och akut andningsnöd... så struntar jag i det...
... ni kan få en annan bild från Köpenhamn istället...
... från karnevalen som infaller samma helg som Köpenhamnskonventet varje år...
... vad det nu hade med saken att göra...
Halva min släkt är dansk så det kanske inte är så konstigt... och jag har massa fina vänner där också... ja det fanns faktiskt en tid då jag visste att jag kunde prata danska... eller snacke dansk som jag sa på den tiden.
Och det var väl inte så konstigt att jag trodde mig vara en hejare på att snacka danska... va fan... min mamma är ju dansk och hon sa åt mig att jag var skitbra på att prata danska... å jag mitt dumma nöt... trodde ju på henne... glömde liksom bort att min mamma tycker att jag är världsbäst på allt... och då menar jag verkligen... allt.
Så hände det sig att jag och en av mina döttrar var nere i Köpenhamn för att hälsa på en annan av mina döttrar som då gick i skolan där... en clownskola som heter något på engelska och är en rackarns bra skola för så begåvade människor som min dotter och ett fåtal andra personer (jag ljuger inte nu... jag var mycket imponerad av deras framställningar)... jaja i vilket fall som helst så sitter jag och min dotter (hon som inte går i skolan där *L*) vid ett bord på en uteservering och njuter av vårsolen...
... och jag ringer upp en av mina danska vänner... naturligtvis så pratar jag ju danska med honom... trodde jag i alla fall... och jag undrar lite varför min dotter ligger under bordet och gapflabbar... detta var första gången jag överhuvudtaget anade att min danska inte var perfekt...
... det tog inte mer än några veckor innan nästa chock kom... då var det mina svenska vänner som försökte förklara för mig att jag inte kunde ett skit danska... naturligtvis så trodde jag inte på dem... var istället övertygad om att det låg en smula avundsjuka begravd här...
... spiken i kistan föll när jag åkte på konvent i Danmark... och då drabbades jag av en aning osäkerhet beträffande min danska... så att jag helt enkelt föredrog att prata svenska med mina danska vänner... då sa de åt mig att det var betydligt lättare för dem att förstå mig när jag pratade svenska... min "danska" var tydligen väldigt speciell...
Men Danmark ligger mig fortfarande varmt om hjärtat... kanske för att det inte är så noga med allt där... och att jag när jag fortfarande rökte gillade att man fick göra det lite var som helst... så jag blev lite glad när en vän skickade en bild till mig häromdan...
... som jag efter ett bra tag nu... fattar att jag inte fixar att få in här... och eftersom jag nu håller på at få fullständigt frispel... krupp... och akut andningsnöd... så struntar jag i det...
... ni kan få en annan bild från Köpenhamn istället...
... från karnevalen som infaller samma helg som Köpenhamnskonventet varje år...
... vad det nu hade med saken att göra...
Ärligt talat...
... så är jag rätt stolt över mig själv och mitt rökprojekt.
Tror att jag behöver hitta på lite "belöningar" till mig själv... för det är jag ta mig fan värd.
Det är inte svårt men heller inte lätt att hålla mig rökfri... väldigt enkelt... ja... sinnessjukt jobbigt... ja... för helt ärligt... det är ett rätt flippat projekt... väldigt intressant... på många sätt.
Nä jag behöver hitta på ett belöningssystem... för jag börjar att förstå hur jag använt ciggen som en belöning... det blev väldigt tydligt för mig idag... när jag fixade med...
... bokföringen.
Detta är förknippat med många cigg kunde jag känna... och någonstans så kände jag hur mycket jag saknade ciggen när jag höll på med detta... och det är ju så jag har använt mig av rökningen... belönat mig... hela tiden.
Det mesta av sånt jag kan syssla med här hemma ligger nere... mina 15 minuter om dagen existerar inte för tillfället... all min energi går åt till att strunta i ciggen... ja ta mig fan... det tar massa energi av mig att göra ingenting *L*... helt sanslöst men det är min verklighet just nu.
Visst är jag stolt över att jag fixat det så här långt... och det är viktigt att jag hittar på ett sätt att belöna mig på... det förstår jag... vad och hur har jag ingen aning om... än...
Min autopilot...
... är lite lurig och fattar inte riktigt det här med rökeriet... eller ja... bristen på rökeriet.
Kommer på mig hur många gånger som helst när jag greppar efter min tobak... helt utan att tänka på det... det går automatiskt... och det är det som är en smula lurigt tycker jag... för det är ju när jag "glömmer" bort hela rökgrejen som jag mår bra... då har jag ju inga röksugsattacker... men å andra sidan så vågar jag ju inte helt släppa garden heller... då sitter jag ju där helt plötsligt...
... och rullar en cigg för att jag "glömt bort" hela den här rökgrejen...
... och det vill jag ju inte... nä nu har det gått sååååååå jävla lååååååångt att jag börjar se en smula seriöst på saken... för trots dessa jäääääävla röksugsattacker så känner jag ett växande hopp om en varaktig förändring... möjligtvis en rökfri tillvaro... kanske *L*...
... för jag fattar ju hur snabbt det kan gå... röker jag en cigg nu så är det kört... så jobbigt tycker jag faktiskt att det är.
Det är både förbluffande enkelt och hur svårt som helst... det jobbigaste är nog hur djupt denna vana att röka sitter i mig... jag har alltid rökt... massor... vilket naturligtvis är skitbra för mig nu när jag testar hur det är att vara rökfri... allt som sker är ju nytt och spännande... och det enda jag behöver göra är... ingenting *L*... och förra gången jag testade detta var ju över 10 år sedan med drogerna... där jag också gjorde en förändring till att göra... ingenting.
Flippat egentligen hur mycket ingenting kan sätta igång... det är precis som om ingenting har blivit allting... ja så känns det...
Kommer på mig hur många gånger som helst när jag greppar efter min tobak... helt utan att tänka på det... det går automatiskt... och det är det som är en smula lurigt tycker jag... för det är ju när jag "glömmer" bort hela rökgrejen som jag mår bra... då har jag ju inga röksugsattacker... men å andra sidan så vågar jag ju inte helt släppa garden heller... då sitter jag ju där helt plötsligt...
... och rullar en cigg för att jag "glömt bort" hela den här rökgrejen...
... och det vill jag ju inte... nä nu har det gått sååååååå jävla lååååååångt att jag börjar se en smula seriöst på saken... för trots dessa jäääääävla röksugsattacker så känner jag ett växande hopp om en varaktig förändring... möjligtvis en rökfri tillvaro... kanske *L*...
... för jag fattar ju hur snabbt det kan gå... röker jag en cigg nu så är det kört... så jobbigt tycker jag faktiskt att det är.
Det är både förbluffande enkelt och hur svårt som helst... det jobbigaste är nog hur djupt denna vana att röka sitter i mig... jag har alltid rökt... massor... vilket naturligtvis är skitbra för mig nu när jag testar hur det är att vara rökfri... allt som sker är ju nytt och spännande... och det enda jag behöver göra är... ingenting *L*... och förra gången jag testade detta var ju över 10 år sedan med drogerna... där jag också gjorde en förändring till att göra... ingenting.
Flippat egentligen hur mycket ingenting kan sätta igång... det är precis som om ingenting har blivit allting... ja så känns det...
Overkligt...
... får jag nog allt kalla det för... mitt senaste rökfria äventyr.
För de som känner mig vet att jag är en riktig högoddsare när det gäller att vara rökfri... ja det är nästan en underdrift... de senaste två årens nyårslöfte som jag givit... har varit att röka... mer... bara för att vara annorlunda... rebell.
Bara det att ta nyårsafton som startdag för att testa att vara rökfri är helt overkligt för mig... alla andra dagar hade varit mer... mig liksom *L*... och jag ler när jag skriver det nu... och tänker efter på hur stort det är för mig att äntligen få vara vaaaaaaaanlig... och hur spännande det är att slippa vara annorlunda...
... jag har en sida i mig som styr jättemycket... det är inget som jag är så stolt över... men heller inget som jag kan även om jag skulle vilja... förneka... det är att jag kan bli...
...3 år på en sekund...
...en tjurig 3-åring...och det är fan fruktansvärt när det slår till med full kraft... och den sidan har jag respekt för nu när jag håller på med detta provet att vara rökfri... för den sidan i mig kan tända en cigg bara för att jävlas... bara för att någon säger åt mig att inte göra det.
Jag har idag för första gången på riktigt kunnat tänka mig ett rökfritt liv... att det skulle vara möjligt även för mig... för jag har haft en kanonbra dag... ett och annat riktigt kraftigt röksug förstås... men inte hela tiden... nä förvånande nog så har jag idag istället fått känna på helt overkliga lyckokänslor... bara så där från ingenstans så har jag överrumplats av kraftiga lyckokänslor... och det kan jag ju leva med *L*... lätt.
Jag var även en sväng inom apoteket idag... å då kunde jag ju bara inte låta bli att slänga ett öga på alla dessa anti-rökprylar som man säljer där... en grej som slog mig var priset... woow... vi snackar stålar... det här är ju för fan big buissnis (hur fan stavar man till det?)... här finns det stålar att tjäna... men inte på mig *L*... nä jag blev peppad av min rökfria vän här på nätet när jag läste hennes blogg... att det var jämförbart med ett heroin och cola-sug... det peppade mig... av massa olika anledningar som vi kanske inte ska gå in på här *L*... för då är vi helt plötsligt inne på mina åsikter i vissa angelägenheter *L*...
... nä idag har varit en bra dag... och fan... tänka sig... jag kan känna hopp om att få leva rökfri... wooow...
För de som känner mig vet att jag är en riktig högoddsare när det gäller att vara rökfri... ja det är nästan en underdrift... de senaste två årens nyårslöfte som jag givit... har varit att röka... mer... bara för att vara annorlunda... rebell.
Bara det att ta nyårsafton som startdag för att testa att vara rökfri är helt overkligt för mig... alla andra dagar hade varit mer... mig liksom *L*... och jag ler när jag skriver det nu... och tänker efter på hur stort det är för mig att äntligen få vara vaaaaaaaanlig... och hur spännande det är att slippa vara annorlunda...
... jag har en sida i mig som styr jättemycket... det är inget som jag är så stolt över... men heller inget som jag kan även om jag skulle vilja... förneka... det är att jag kan bli...
...3 år på en sekund...
...en tjurig 3-åring...och det är fan fruktansvärt när det slår till med full kraft... och den sidan har jag respekt för nu när jag håller på med detta provet att vara rökfri... för den sidan i mig kan tända en cigg bara för att jävlas... bara för att någon säger åt mig att inte göra det.
Jag har idag för första gången på riktigt kunnat tänka mig ett rökfritt liv... att det skulle vara möjligt även för mig... för jag har haft en kanonbra dag... ett och annat riktigt kraftigt röksug förstås... men inte hela tiden... nä förvånande nog så har jag idag istället fått känna på helt overkliga lyckokänslor... bara så där från ingenstans så har jag överrumplats av kraftiga lyckokänslor... och det kan jag ju leva med *L*... lätt.
Jag var även en sväng inom apoteket idag... å då kunde jag ju bara inte låta bli att slänga ett öga på alla dessa anti-rökprylar som man säljer där... en grej som slog mig var priset... woow... vi snackar stålar... det här är ju för fan big buissnis (hur fan stavar man till det?)... här finns det stålar att tjäna... men inte på mig *L*... nä jag blev peppad av min rökfria vän här på nätet när jag läste hennes blogg... att det var jämförbart med ett heroin och cola-sug... det peppade mig... av massa olika anledningar som vi kanske inte ska gå in på här *L*... för då är vi helt plötsligt inne på mina åsikter i vissa angelägenheter *L*...
... nä idag har varit en bra dag... och fan... tänka sig... jag kan känna hopp om att få leva rökfri... wooow...
Shit också...
... nu har det fan gått för långt.
Jag får lägga upp en ny plan... mitt experiment har ju helt ballat ur... jag höll helt enkelt på för länge... nu får jag väl göra som vanligt när det gäller mig... tvärtom.
Jag totalvägrar att sluta med någonting... så är det bara... å nu har jag då varit rökfri lite för länge för att det ska funka att bara liksom tända en cigg så där hur som helst... faaaaaaan... hur ska jag krångla mig ur det här?
Kan jag sätta upp en datum för att få börja röka igen?
Jag fattar ju att det är bra att vänta ett litet tag... att liksom låta röksuget försvinna innan jag börjar igen... undrar hur lång tid det tar... 12 dagar låter rimligt... så efter den 12 januari ska jag ta ett nytt beslut... om jag vill vara rökfri eller inte... för helt ärligt... det enda jag fått ut av detta än så länge är att jag är röksugen... och det var jag liksom redan första timmen... hallå... när ska det hända något?
När kommer Gunde Svan-kondisen... lukterna och smakerna som det snackas om... för något mer än bara ett konstant röksug vill jag nog fan ha ut av det... annars så fattar jag inte riktigt varför jag ska vara rökfri... mer än att det kanske är en smula livsfarligt att röka... typ att man kan dö av det... men... ja ni vet... förnekelse är en av mina specialiteter... det gäller ju inte mig...
jaja... 4 dygn... 14 timmar... 23 minuter... wooow... rätt fräckt ändå *L*...
Jag får lägga upp en ny plan... mitt experiment har ju helt ballat ur... jag höll helt enkelt på för länge... nu får jag väl göra som vanligt när det gäller mig... tvärtom.
Jag totalvägrar att sluta med någonting... så är det bara... å nu har jag då varit rökfri lite för länge för att det ska funka att bara liksom tända en cigg så där hur som helst... faaaaaaan... hur ska jag krångla mig ur det här?
Kan jag sätta upp en datum för att få börja röka igen?
Jag fattar ju att det är bra att vänta ett litet tag... att liksom låta röksuget försvinna innan jag börjar igen... undrar hur lång tid det tar... 12 dagar låter rimligt... så efter den 12 januari ska jag ta ett nytt beslut... om jag vill vara rökfri eller inte... för helt ärligt... det enda jag fått ut av detta än så länge är att jag är röksugen... och det var jag liksom redan första timmen... hallå... när ska det hända något?
När kommer Gunde Svan-kondisen... lukterna och smakerna som det snackas om... för något mer än bara ett konstant röksug vill jag nog fan ha ut av det... annars så fattar jag inte riktigt varför jag ska vara rökfri... mer än att det kanske är en smula livsfarligt att röka... typ att man kan dö av det... men... ja ni vet... förnekelse är en av mina specialiteter... det gäller ju inte mig...
jaja... 4 dygn... 14 timmar... 23 minuter... wooow... rätt fräckt ändå *L*...
Abstinens...
... kanske?
Mina flippade fysiska upplevelser och mitt snudd på tvångsmässiga psykiska virrande tankemönster kan vara...
... abstinens... hehe... det kändes bra att få reda på... även om det är rätt skoj att "bara" vara galen också.
Abstinens (substantiv, härleds ur lat abstinere, verb i neutrum) betyder i sin översättning 'avhållsamhet'.
... ett intressant tillstånd...
... och jag hörde någonstans att det bästa sättet att korta ner denna inte så trevliga upplevelse är att bryta rakt av... inga hjälpmedel... och det hoppas jag stämmer... för även om det är intressant att ha abstinens så slipper jag gärna.
Rent fysiskt så är det inget att tala om... det är något annat som jag inte riktigt kan sätta fingret på... och det bästa för mig verkar fortfarande vara att helt och fullt acceptera hur det känns rent fysiskt... då blir det hanterbart på något sätt... att kämpa emot och förneka ger direkt en motsatt effekt... typ... krupp *L*.
Jaja... jag har säkert lite abstinens just nu... och det lär ju försvinna om ett tag bara jag står ut... min galenskap får jag däremot lära mig att leva med... men det är ju smällar man kan ta...
Mina flippade fysiska upplevelser och mitt snudd på tvångsmässiga psykiska virrande tankemönster kan vara...
... abstinens... hehe... det kändes bra att få reda på... även om det är rätt skoj att "bara" vara galen också.
Abstinens (substantiv, härleds ur lat abstinere, verb i neutrum) betyder i sin översättning 'avhållsamhet'.
... ett intressant tillstånd...
... och jag hörde någonstans att det bästa sättet att korta ner denna inte så trevliga upplevelse är att bryta rakt av... inga hjälpmedel... och det hoppas jag stämmer... för även om det är intressant att ha abstinens så slipper jag gärna.
Rent fysiskt så är det inget att tala om... det är något annat som jag inte riktigt kan sätta fingret på... och det bästa för mig verkar fortfarande vara att helt och fullt acceptera hur det känns rent fysiskt... då blir det hanterbart på något sätt... att kämpa emot och förneka ger direkt en motsatt effekt... typ... krupp *L*.
Jaja... jag har säkert lite abstinens just nu... och det lär ju försvinna om ett tag bara jag står ut... min galenskap får jag däremot lära mig att leva med... men det är ju smällar man kan ta...
Flippade...
... fysiska effekter känner jag nu i min kropp... diffusa... kittlande... nästan kusliga...
... rysningar... håller jag måntro att förvandlas till ett medium *L*...
... rysningar... håller jag måntro att förvandlas till ett medium *L*...
Vargar...
... stryker omkring runt mitt hus.
Jag ser vad jag vill se... och när jag tittar ner i snön som ligger i ett tunt... mycket tunt lager på min gräsmatta så får jag syn på dem...
... vargspåren...
... fan nu är det allvar... den lilla snö som kommit på besök avslöjar saker som jag kanske inte ville veta... det bor vilda djur i min trädgård... kanske t.o.m. vargar... spännande minst sagt... och väldigt effektivt mot röksug... för vem har tid att vara röksugen när vargarna stryker omkring i trädgårdarna...
... jag gick utanför dörren... solen sken och det var så där...
...gnistrande kallt och jättevackert.
Jaha... detta var ett försök av mig att skriva om något annat än rökning... att komma tillbaka till mitt vaaaaaaaanliga bloggande... men inte fan funkar det... för visst är det vackert utanför mitt hus... och visst är det spännande att tyda spår i snön...
... och visst är det enda jag tänker på... fortfarande...
... tobak... att få rulla mig en cigg...
... suck... och pust... och hurra... *L*... jag är fan fortfarande en rökfri rökare...
Jag ser vad jag vill se... och när jag tittar ner i snön som ligger i ett tunt... mycket tunt lager på min gräsmatta så får jag syn på dem...
... vargspåren...
... fan nu är det allvar... den lilla snö som kommit på besök avslöjar saker som jag kanske inte ville veta... det bor vilda djur i min trädgård... kanske t.o.m. vargar... spännande minst sagt... och väldigt effektivt mot röksug... för vem har tid att vara röksugen när vargarna stryker omkring i trädgårdarna...
... jag gick utanför dörren... solen sken och det var så där...
...gnistrande kallt och jättevackert.
Jaha... detta var ett försök av mig att skriva om något annat än rökning... att komma tillbaka till mitt vaaaaaaaanliga bloggande... men inte fan funkar det... för visst är det vackert utanför mitt hus... och visst är det spännande att tyda spår i snön...
... och visst är det enda jag tänker på... fortfarande...
... tobak... att få rulla mig en cigg...
... suck... och pust... och hurra... *L*... jag är fan fortfarande en rökfri rökare...
Vilken fälla...
... jag har byggt åt mig själv... mitt pucko!!
Mitt jävla rökfriprojekt har ju helt gått över styr... ska jag ge någon ett gott råd så är det att sådana här projekt ska hållas hemliga... säg för fan ingenting till någon om ni tänker testa att vara rökfria i någon dag... gör absolut inte som jag... skriv ingen blogg... och börja fan inte tävla med er själva.
Hur lätt tror ni det är för mig att tända min cigg just nu?
Shit... 3 dygn 9 timmar och 34 minuter... rökfri... fan...
Mitt jävla rökfriprojekt har ju helt gått över styr... ska jag ge någon ett gott råd så är det att sådana här projekt ska hållas hemliga... säg för fan ingenting till någon om ni tänker testa att vara rökfria i någon dag... gör absolut inte som jag... skriv ingen blogg... och börja fan inte tävla med er själva.
Hur lätt tror ni det är för mig att tända min cigg just nu?
Shit... 3 dygn 9 timmar och 34 minuter... rökfri... fan...
Min rökfria blogg...
... håller på att gå under.
Det känns som om jag står inför ett val... att kunna blogga eller att leva rökfritt... och ärligt... hur intressant är det egentligen att läsa om att jag är röksugen... å det är ju fan det enda som jag tänker på just nu... jag har inga som helst problem att förstå vad jag borde göra... istället...
... det är enkelt... precis vad som helst...
... utom det jag gör nu... för det enda som finns i mitt huvud just nu är...
... tobak... att få rulla mig en cigg.
Och den bilden är ju inte så bra om jag nu är en smula trött på att vara röksugen... och då bör jag ju göra något annat... istället för att gå in i min lilla fälla... för det är helt vansinnigt att tänka på att inte röka... för det enda den tanken skapar är en bild av...
... tobak... att få rulla mig en cigg.
Så egentligen skulle jag ju skriva om något helt annat här nu... klimatförändringarna... Gazaremsan... ja något som är viktigt på riktigt... bara det att... allt liksom försvinner... och det bästa som jag har hittat på hitills är att känna efter... riktigt jävla känna efter... hur det känns att vara röksugen... för just nu så är det som så... att det tar över mitt liv... jag är fullständigt besatt av att få röka en cigg... och just nu är min "hobby" att känna efter hur det känns...
... suck...
... fattar fan inte vad det är som får mig sååååååååå besatt... rent fysiskt så är det lugnt... det är fan just det som gör att jag fortfarande är rökfri... att jag känner efter hur det känns fysiskt... och det har jag inga problem med... nä det är min besatthet... tänkandet... som får mig att tröttna... och mitt tänkande är... listigt... starkt... å falskt...
... och jag är helt chanslös... det gör mig förbannad... och jag tar ett nytt beslut... fram till 23.58 ska jag fixa det... tre dygn... det är okej... och det ska jag vara stolt över...
Det känns som om jag står inför ett val... att kunna blogga eller att leva rökfritt... och ärligt... hur intressant är det egentligen att läsa om att jag är röksugen... å det är ju fan det enda som jag tänker på just nu... jag har inga som helst problem att förstå vad jag borde göra... istället...
... det är enkelt... precis vad som helst...
... utom det jag gör nu... för det enda som finns i mitt huvud just nu är...
... tobak... att få rulla mig en cigg.
Och den bilden är ju inte så bra om jag nu är en smula trött på att vara röksugen... och då bör jag ju göra något annat... istället för att gå in i min lilla fälla... för det är helt vansinnigt att tänka på att inte röka... för det enda den tanken skapar är en bild av...
... tobak... att få rulla mig en cigg.
Så egentligen skulle jag ju skriva om något helt annat här nu... klimatförändringarna... Gazaremsan... ja något som är viktigt på riktigt... bara det att... allt liksom försvinner... och det bästa som jag har hittat på hitills är att känna efter... riktigt jävla känna efter... hur det känns att vara röksugen... för just nu så är det som så... att det tar över mitt liv... jag är fullständigt besatt av att få röka en cigg... och just nu är min "hobby" att känna efter hur det känns...
... suck...
... fattar fan inte vad det är som får mig sååååååååå besatt... rent fysiskt så är det lugnt... det är fan just det som gör att jag fortfarande är rökfri... att jag känner efter hur det känns fysiskt... och det har jag inga problem med... nä det är min besatthet... tänkandet... som får mig att tröttna... och mitt tänkande är... listigt... starkt... å falskt...
... och jag är helt chanslös... det gör mig förbannad... och jag tar ett nytt beslut... fram till 23.58 ska jag fixa det... tre dygn... det är okej... och det ska jag vara stolt över...
Nä...
... nu pallar jag fan inte mer... nu dricker jag min första...
... kopp kaffe detta året...
...bara för att... kunna röka en cigg såklart... för... att...
... jag är så jääääävla RÖKSUGEN!!!!!!!!!!
... kopp kaffe detta året...
...bara för att... kunna röka en cigg såklart... för... att...
... jag är så jääääävla RÖKSUGEN!!!!!!!!!!
Nu är det nära...
... känner jag... jag är jääääääävligt röksugen.
Mitt projekt med att plocka bort nikotinen som ett litet experiment har ju hållt på ett litet tag nu... en liten stund i taget så har jag helt enkelt skitit i att peta i mig nikotin...
... en dag i taget... jaja två dagar har det blivit... än så länge.
Så jag kan ju göra en liten samanställning på vad som har hänt på denna tiden jag varit rökfri... vi snackar om två dygn 16 timmar och 50 minuter... och det jag känner mest på denna tiden är att jag är...
... röksugen... mest hela tiden faktiskt... å det känns väl som vanligt när man är röksugen... ingen större förändring där... och det där med att man skulle få tillbaka både smak och lukt på typ 24 timmar är enligt mig rent skitsnack... vem har hittat på det?
Däremot har jag sett ett mönster som är rätt intressant... för om jag ska vara riktigt ärlig så tror jag att det där med själva nikotinen är en liten skitsak när det gäller att vara rökfri... för när jag känner efter riktig noga på det som skulle vara själva nikotinsuget och på något sätt vara fysiskt betingat så vill jag sticka ut hakan och påstå att det inte är något som man behöver bry sig så mycket om...
... eller så är det väl jag som har ett såååååå stort lager av nikotin i min kropp att jag helt enkelt inte har drabbats av något nikotinsug än... nä mitt röksug kommer från ett helt annat håll... helt klart... det är psykiskt...
... för jag vaknar inte på morgonen och är röksugen (nä tvärtom så har tiden direkt efter jag vaknat varit den bästa stunden på dagen när det gäller röksuget)... det kommer smygande efter ett tag... nu har jag ju inte druckit något kaffe sen jag startade mitt experiment annars så hade det nog varit triggern nummer ett... men eftersom jag egentligen inte tycker om kaffe så har det inte blivit av att jag bryggt något kaffe... vad ska jag med det till om jag inte ska röka?
Nä det som triggar mest än så länge är... här vid datorn (oj vad röksugen jag blir när jag skriver)... efter maten naturligtvis... och det var lite skumt efter mötet igår också... men det jag vill säga är att jag har ritualer som är starkt förknippade med min rökning... och att det är dessa som är jobbiga...
... men det är intressant att jag inte lider fysiskt... och lite synd också såklart... för där hade jag ju kunnat välja mellan hur många grejer som helst för att bli av med mitt röksug... tuggummi... plåster... tabletter... ja fan vet allt... det är ju en hel industri...
... jaja... jag väntar väl en timme till... sen får jag se... blir ju en smula otålig när alla de här belöningarna som det pratas om lyser med sin frånvaro... för så är det... det enda jag har märkt av detta än så länge är att jag är... röksugen...
... kanske ska springa ett varv runt huset för att se om jag fått en massa kondis... om inte annat så slipper jag ju tänka på att jag är... röksugen...
... röksugen och rökfri *L*...
Mitt projekt med att plocka bort nikotinen som ett litet experiment har ju hållt på ett litet tag nu... en liten stund i taget så har jag helt enkelt skitit i att peta i mig nikotin...
... en dag i taget... jaja två dagar har det blivit... än så länge.
Så jag kan ju göra en liten samanställning på vad som har hänt på denna tiden jag varit rökfri... vi snackar om två dygn 16 timmar och 50 minuter... och det jag känner mest på denna tiden är att jag är...
... röksugen... mest hela tiden faktiskt... å det känns väl som vanligt när man är röksugen... ingen större förändring där... och det där med att man skulle få tillbaka både smak och lukt på typ 24 timmar är enligt mig rent skitsnack... vem har hittat på det?
Däremot har jag sett ett mönster som är rätt intressant... för om jag ska vara riktigt ärlig så tror jag att det där med själva nikotinen är en liten skitsak när det gäller att vara rökfri... för när jag känner efter riktig noga på det som skulle vara själva nikotinsuget och på något sätt vara fysiskt betingat så vill jag sticka ut hakan och påstå att det inte är något som man behöver bry sig så mycket om...
... eller så är det väl jag som har ett såååååå stort lager av nikotin i min kropp att jag helt enkelt inte har drabbats av något nikotinsug än... nä mitt röksug kommer från ett helt annat håll... helt klart... det är psykiskt...
... för jag vaknar inte på morgonen och är röksugen (nä tvärtom så har tiden direkt efter jag vaknat varit den bästa stunden på dagen när det gäller röksuget)... det kommer smygande efter ett tag... nu har jag ju inte druckit något kaffe sen jag startade mitt experiment annars så hade det nog varit triggern nummer ett... men eftersom jag egentligen inte tycker om kaffe så har det inte blivit av att jag bryggt något kaffe... vad ska jag med det till om jag inte ska röka?
Nä det som triggar mest än så länge är... här vid datorn (oj vad röksugen jag blir när jag skriver)... efter maten naturligtvis... och det var lite skumt efter mötet igår också... men det jag vill säga är att jag har ritualer som är starkt förknippade med min rökning... och att det är dessa som är jobbiga...
... men det är intressant att jag inte lider fysiskt... och lite synd också såklart... för där hade jag ju kunnat välja mellan hur många grejer som helst för att bli av med mitt röksug... tuggummi... plåster... tabletter... ja fan vet allt... det är ju en hel industri...
... jaja... jag väntar väl en timme till... sen får jag se... blir ju en smula otålig när alla de här belöningarna som det pratas om lyser med sin frånvaro... för så är det... det enda jag har märkt av detta än så länge är att jag är... röksugen...
... kanske ska springa ett varv runt huset för att se om jag fått en massa kondis... om inte annat så slipper jag ju tänka på att jag är... röksugen...
... röksugen och rökfri *L*...
Snön faller...
... utanför mitt fönster... och jag tänker på...
... ciggaretter.
Fattar inte riktigt...
... vad det är som har sådan kraft över mig så att jag i denna stund överväger att röka en cigg...
... känner efter... hur känns detta röksug... var känns det... på vilket sätt känns det?
Det enda jag kan jämföra med i detta nu är att det känns ungefär som en seperation... ja faktiskt... för att beskriva den rent fysiska grejen jag känner är lite av en B-känsla... inte hela världen... överkommligt... och inget som får mig på knä... så riktigt så illa som en seperation är det inte även om känslan på något sätt är snarlik.
Så vad är det då för kraft som tar tag i mig... och jag lovar att jag inte är långt ifrån att tända en cigg nu... jag förstår ju såpass mycket att det är psykiskt... för det där med nikotingrejen köper jag inte... jag har inga plåster... inga tuggummi... inga tabletter... och jag använder inte snuset jag köpte...
... i min plan så skulle jag ha alla dessa "hjälpmedel"... men jag hann ju inte riktigt med det... det är ju en ren tillfällighet att jag är rökfri här och nu... en ren imulsgrej helt enkelt... och eftersom detta absolut inte är ett försök av mig att sluta röka så spelar det ju inte så stor roll heller... jag vill ju bara testa lite hur det känns att inte peta i mig nikotin...
... och det känns ju... ingenting... nä ännu så länge så märker jag ingen som helst skillnad... jag är lika röksugen nu som jag var den första timmen... varken mer eller mindre... å inte fan luktar det mer heller... och nr. 9 på kinahaket var som vanligt god.
Men om jag ska vara ärlig så var det shysst att vakna i morse... och det verkade ha med rökningen att göra... så jag skiter i att röka denna ciggen också... och ber om att få lägga mig rökfri idag... vad som än händer... så kan jag ju alltid börja röka allt vad jag orkar... imorgon...
... för om en timme och tio minuter så har jag varit rökfri i två hela dygn... wooowww... två fucking dygn... haja...
Att kunna se...
... är ju hur häftigt som helst.
Och hur ofta tänker jag på det?
Nä det är sånt jag oftast tar för givet... att jag som man säger "är frisk"... hur nu det ska tolkas *L*... är helt övertygad om att det finns några stycken som har vissa invändningar om min "friskhet"... men de menar nog mest den psykiska hälsan... och i det fallet så vet i fan om inte jag tror att det kan vara rätt "friskt" att inte vara för "frisk"... om ni förstår...
... men nu gled jag ju bort från det jag tänkte på när jag började skriva... och det bara fortsätter... får jag flippa loss hur som helst här på bloggen nu när jag inte röker?
Att det är helt okej... jaja... det jag tänkte på när jag började skriva var ju att jag kan se... att mina ögon fortfarande funkar... inte så bra som jag hade velat... men de funkar...
... jag tror inte att jag hade tänkt så mycket på det om de hade funkat perfekt... utan att det är tack vare att de inte gör det som jag blir påmind om att jag faktiskt har ögon att se med... för jag kan inte sitta här och skriva utan att ta emot den hjälp som erbjuds för att kunna läsa texten... utan glasögon ser jag inte vad det står... då kan jag inte läsa.
Det kan vara rätt frustrerande att inte ha glasögon med sig och inte kunna läsa en text... har ju tagit det för givet så länge... att jag kan se... för några år sedan så blev min syn sämre... nåt pucko ville ha det till att jag helt enkelt blev äldre...
... jag fixade iallafall glasögon... inget som jag gillade så mycket... så det är med glädje jag ser fram emot att bota mitt tillfälliga handikapp som jag lider av för tillfället... genom att peta in...
... linser i mina ögon.
Och sen kan jag se igen... vilket trolleri... nästan lite av "ta din säng och gå"... och det är fan häftigt att kunna se... visserligen så blir det väl nr. 9 på kinahaket även denna dag... men jag är fri... fri att läsa hela matsedeln om jag vill... ja fan jag är fri att läsa vad jag vill... små skyltar på redskap (ja ni vet i lampor och på fläktar, element å sådana prylar)... jag kan läsa tidningen... om jag vill... ja att kunna se är något som ger mig massor...
... konstigt att det bara är innan jag satt i mina linser som jag tänker på det?
Det är samma med rökningen... att inte röka gör mig vansinnigt röksugen... får fan göra nåt annat snart... ska bara slänga in mina linser så får jag ta en titt på vad jag vill göra istället... med seende öppna ögon...
Och hur ofta tänker jag på det?
Nä det är sånt jag oftast tar för givet... att jag som man säger "är frisk"... hur nu det ska tolkas *L*... är helt övertygad om att det finns några stycken som har vissa invändningar om min "friskhet"... men de menar nog mest den psykiska hälsan... och i det fallet så vet i fan om inte jag tror att det kan vara rätt "friskt" att inte vara för "frisk"... om ni förstår...
... men nu gled jag ju bort från det jag tänkte på när jag började skriva... och det bara fortsätter... får jag flippa loss hur som helst här på bloggen nu när jag inte röker?
Att det är helt okej... jaja... det jag tänkte på när jag började skriva var ju att jag kan se... att mina ögon fortfarande funkar... inte så bra som jag hade velat... men de funkar...
... jag tror inte att jag hade tänkt så mycket på det om de hade funkat perfekt... utan att det är tack vare att de inte gör det som jag blir påmind om att jag faktiskt har ögon att se med... för jag kan inte sitta här och skriva utan att ta emot den hjälp som erbjuds för att kunna läsa texten... utan glasögon ser jag inte vad det står... då kan jag inte läsa.
Det kan vara rätt frustrerande att inte ha glasögon med sig och inte kunna läsa en text... har ju tagit det för givet så länge... att jag kan se... för några år sedan så blev min syn sämre... nåt pucko ville ha det till att jag helt enkelt blev äldre...
... jag fixade iallafall glasögon... inget som jag gillade så mycket... så det är med glädje jag ser fram emot att bota mitt tillfälliga handikapp som jag lider av för tillfället... genom att peta in...
... linser i mina ögon.
Och sen kan jag se igen... vilket trolleri... nästan lite av "ta din säng och gå"... och det är fan häftigt att kunna se... visserligen så blir det väl nr. 9 på kinahaket även denna dag... men jag är fri... fri att läsa hela matsedeln om jag vill... ja fan jag är fri att läsa vad jag vill... små skyltar på redskap (ja ni vet i lampor och på fläktar, element å sådana prylar)... jag kan läsa tidningen... om jag vill... ja att kunna se är något som ger mig massor...
... konstigt att det bara är innan jag satt i mina linser som jag tänker på det?
Det är samma med rökningen... att inte röka gör mig vansinnigt röksugen... får fan göra nåt annat snart... ska bara slänga in mina linser så får jag ta en titt på vad jag vill göra istället... med seende öppna ögon...
Svårt...
... att sätta mig här framför datorn och skriva några rader... beror nog inte enbart på min rastlöshet... även om det känns fruktansvärt konstigt att inte ha en cigg i munnen när jag sitter hemma och skriver på datorn... nä jag har tagit ut mina gamla linser... och det blir en smula...
... suddigt... innan jag får på mig glasögonen...
... de är proggresiva och det i sin tur gör att jag nästan blir full av att ta på dem... bildskärmen är helt skev nu *L*... men alldeles strax så ska jag sätta in ett par nya linser... jag har linser som man kan ha inne i en månad utan att behöva ta ut dem... skitbekvämt eftersom jag har ett helvete varje gång jag ska peta in en lins i mina ögon... vi kan snacka timmar innan jag fått in en lins på rätt ställe... så när jag väl fått in mina linser så vill jag ju inte ta ut dem igen... så en månad blev visst tre månader denna gång...
... men fan... det tar ju nästan en månad innan linsen sitter så att jag inte märker att jag har linser... eller så var det sist i alla fall *L*...
Men det stora för mig idag är naturligtvis det här med rökeriet... jag har fortfarande inte rökt och det svåraste tillfället för mig är när jag sitter här... det är riktigt jobbigt att inte tända en cigg just nu... och jag märker att det blir mest en massa svammel när jag skriver... jag har fan inte ens kunnat svara på era kommentarer... ojoj... ja nu är jag röksugen... gå åt helvete *L*... och hur känns det?
Rent fysiskt så... ja... hmmm... nä det är väl inte så mycket att snacka om... ingen fara egentligen... suget jag känner är mer diffust... det känns liksom fysiskt men är nog mer av psykisk karraktär...
... intressant... sinnessjukt... vansinnigt... och alldeles hänsynslöst...
... ja fy fan... kan inte riktigt bestämma mig för om hur länge detta experiment ska komma att fortskrida... känns nästan som om jag lurat in mig själv i en fälla här...
... suddigt... innan jag får på mig glasögonen...
... de är proggresiva och det i sin tur gör att jag nästan blir full av att ta på dem... bildskärmen är helt skev nu *L*... men alldeles strax så ska jag sätta in ett par nya linser... jag har linser som man kan ha inne i en månad utan att behöva ta ut dem... skitbekvämt eftersom jag har ett helvete varje gång jag ska peta in en lins i mina ögon... vi kan snacka timmar innan jag fått in en lins på rätt ställe... så när jag väl fått in mina linser så vill jag ju inte ta ut dem igen... så en månad blev visst tre månader denna gång...
... men fan... det tar ju nästan en månad innan linsen sitter så att jag inte märker att jag har linser... eller så var det sist i alla fall *L*...
Men det stora för mig idag är naturligtvis det här med rökeriet... jag har fortfarande inte rökt och det svåraste tillfället för mig är när jag sitter här... det är riktigt jobbigt att inte tända en cigg just nu... och jag märker att det blir mest en massa svammel när jag skriver... jag har fan inte ens kunnat svara på era kommentarer... ojoj... ja nu är jag röksugen... gå åt helvete *L*... och hur känns det?
Rent fysiskt så... ja... hmmm... nä det är väl inte så mycket att snacka om... ingen fara egentligen... suget jag känner är mer diffust... det känns liksom fysiskt men är nog mer av psykisk karraktär...
... intressant... sinnessjukt... vansinnigt... och alldeles hänsynslöst...
... ja fy fan... kan inte riktigt bestämma mig för om hur länge detta experiment ska komma att fortskrida... känns nästan som om jag lurat in mig själv i en fälla här...
Rökfri...
... har jag lyckats hålla mig hela detta året än så länge... och fixar jag att strunta i att tända den där första ciggen innan 19.00 så är det världsrekord... jag har nämligen en gång högst ofrivilligt lyckats med att hålla mig ifrån att röka i hela 19 timmar... jag tror att jag var 19 år... och det hade absolut inget att göra med att jag skulle sluta röka eller något sånt... nä jag var helt enkelt för sjuk för att ta mig till affären och köpa cigg.
Och det är mitt eget världsrekord sen jag började röka regelbundet i sjätte klass... jag har aldrig slutat röka... och vad det för flipp jag har fått för mig nu vet jag faktiskt inte... jag ser det som ett experiment... kollar lite vad som händer med mig när jag skiter i att peta i mig cigg... och det är intressant... ja fan... det är fan intressant *L*
Jaja det blir vad det blir... förutsättningarna för att lyckas hålla mig ifrån 19 timmar har nog aldrig varit bättre... och där menar jg rent tidsmässigt *L*... det är ju skitlätt att hålla reda på tiden... två minuter i tolv fimpade jag min senaste cigg för att kunna ta kort på...
... fyrverkerikaoset på möllevångstorget i Malmö...
... så jag har en förhoppning att mitt experiment ska klara sig dit... ja jag har väl egentligen ett mål om att vara rökfri hela dagen... bara för att kolla vad som händer... jag köpte en dosa snus att ha i reserv men jag har skitit i att peta i mig något snus än så länge... vill ju känna fullt ut på hur mig kropp reagerar på att jag tar bort nikotinen... rent fysiskt...
... röksugen är jag ju såklart... men fortfarande rökfri... *L*... å fixar jag en timme och en kvart till... ja då är det världsrekord... ja jävlar...
Och det är mitt eget världsrekord sen jag började röka regelbundet i sjätte klass... jag har aldrig slutat röka... och vad det för flipp jag har fått för mig nu vet jag faktiskt inte... jag ser det som ett experiment... kollar lite vad som händer med mig när jag skiter i att peta i mig cigg... och det är intressant... ja fan... det är fan intressant *L*
Jaja det blir vad det blir... förutsättningarna för att lyckas hålla mig ifrån 19 timmar har nog aldrig varit bättre... och där menar jg rent tidsmässigt *L*... det är ju skitlätt att hålla reda på tiden... två minuter i tolv fimpade jag min senaste cigg för att kunna ta kort på...
... fyrverkerikaoset på möllevångstorget i Malmö...
... så jag har en förhoppning att mitt experiment ska klara sig dit... ja jag har väl egentligen ett mål om att vara rökfri hela dagen... bara för att kolla vad som händer... jag köpte en dosa snus att ha i reserv men jag har skitit i att peta i mig något snus än så länge... vill ju känna fullt ut på hur mig kropp reagerar på att jag tar bort nikotinen... rent fysiskt...
... röksugen är jag ju såklart... men fortfarande rökfri... *L*... å fixar jag en timme och en kvart till... ja då är det världsrekord... ja jävlar...